Fennovoima tar avstånd från geopolitik

Den geopolitiska oron påverkar inte arbetet hos Fennovoima, uppger styrelsens ordförande Esa Härmälä. Men oron har skapat en osäkerhet kring finska investeringar i Ryssland. Det brinner i knutarna för företag som inte förberett sig för risker, understryker handelsexperter.

Arbetet på Fennovoimas byggarbetsplats på Hanhikiviudden i Pyhäjoki pågår för fullt och i sommar hoppas bolaget kunna börja med sitt kärnkraftsbygge.
22.02.2022 08:41
Frågan om rysk kärnkraft i Pyhäjoki har fått ny aktualitet i och med det spända geopolitiska läget. Rosatom äger en dryg tredjedel av Fennovoima.
Fennovoima ägs ändå till över 60 procent av inhemska företag samlade i Voimaosakeyhtiö SF och kärnkraftverket ska producera el som går ut via det finska stamnätet, påpekar ordförande för bolagets styrelse Esa Härmälä.
Försvarsministeriet har i sitt utlåtande om Fennovoimas kärnkraftsprojekt bett om en riskanalys för att bland annat kartlägga eventuella faror med ryskt samarbete.
– Det är klart att vi ger myndigheterna all den information de vill ha, säger Härmälä.
Fennovoimas förberedelser för ett kärnkraftverk i Pyhäjoki har de två senaste åren löpt bättre än någonsin förr, enligt honom. Det är en fråga om veckor innan allt material som behövs för tillståndet att börja bygga är inlämnat hos Strålsäkerhetscentralen Stuk.
Fennovoima har fått principtillstånd för att bygga sitt kärnkraftverk två gånger, först 2010 och sedan på nytt 2014. Då lämnade bolaget in en reviderad ansökan efter att ha bestämt sig för att beställa kärnkraftverket av Rosatom. Fennovoimas styrelseordförande vill poängtera att det är i det här skedet de politiska besluten kring kärnkraftverksprojektet har fattats.
– De geopolitiska risker som nu seglat upp är ingenting som Fennovoimas organisation kan påverka, säger Härmälä.

Regeringens tillstånd

Esa Härmälä påpekar att det ändå är regeringen som ska ge Fennovoima det slutliga tillståndet att börja bygga. Hittills har det fungerat så att när Strålsäkerhetscentralen Stuk godkänt all dokumentation som krävs för bygget har ingen politisk diskussion längre förts.
Stuk har redan börjat med säkerhetsbedömningen av det planerade kärnkraftverket i Pyhäjoki. När all dokumentation väl är inlämnad tar det omkring ett halvt år för centralen att gå igenom det. Efter att säkerhetsbedömningen fått grönt ljus från centralen är det regeringen som beviljar det slutliga tillståndet.
Arbetet på Fennovoimas kärnkraftverksområde på Hanhikiviudden i Pyhäjoki pågår för fullt, men projektet ligger snart tio år efter sin ursprungliga tidtabell.
Bankerna i Ryssland kan drabbas om det blir nya sanktioner från EU:s sida.

Brinner i knutarna

För finländska företag som verkar i Ryssland och som ingenting ännu gjort brådskar det med att förbereda sig för risker, anser Aleksi Pursiainen, vd på företaget Solid Plan Consulting. Pursianen har föreläst för företag med affärer i eller med Ryssland och också skrivit en bok kring internationella sanktioner.
– För de företag som börjar förbereda sig för sanktioner först nu så brinner det i knutarna, säger han.
Det allra viktigaste är att analysera de mest kritiska punkterna i verksamheten i Ryssland, enligt Pursiainen. Är man beroende av en enda bank, vad händer om tillgångarna blir låsta i den? Hur ser det ut med råvarorna, är företaget beroende av en råvaruleverantör inom EU så är det hög tid att se sig om efter alternativ.
Företag med fabriker i Ryssland måste tänka över läget ifall det blir omöjligt att förse fabriken med komponenter eller nödvändig teknik.
Pursianen betonar att det är viktigt att ha en reservplan för alla eventualiteter och att den planen redan borde ha gjorts upp.
– Osäkerheten om vad som kan komma att hända är det värsta för små- och medelstora företag just nu. Det får att samla lite information här och där, men helheten är svår att greppa, säger han.
Aleksi Pursiainen påpekar också att det amerikanska övervakningssystemet för export är komplicerat och det kan finnas mycket i verksamheten som inte syns direkt men där sanktionerna sedan kan slå till i form av en amerikansk komponent eller en betalning i dollar.
Den geopolitiska situationen har redan minskat de finländska företagens vilja att investera i till exempel S:t Petersburg.
Ännu svårare än att förbereda sig för USA:s och EU:s eventuella sanktioner är det att försöka förutse vilka motsanktioner Ryssland kommer med. Pursianen säger att om Ryssland följer mönstret från 2014 så riktar de in sig på sanktioner som slår hårt mot enskilda EU-länder. Efter annekteringen av Krim var jordbruk och livsmedel de som drabbades. Men Ryssland har knappast något intresse av att införa sanktioner som innebär ekonomiska problem på hemmaplan, påpekar han.
– Några tecken på att Ryssland skulle planera nationalisering av utländsk egendom har vi inte heller sett, säger Pursiainen.

Ovilja att investera

Finsk-ryska handelskammarens vd Jaana Rekolainen konstaterar att det är besvärligt att det finns så lite information om vilka sanktioner EU planerar vid en eventuell rysk attack av Ukraina. Det bästa råd man kan ge företag med affärsverksamhet i Ryssland är att se över de egna processerna så att de är i skick, tycker hon.
Rekolainen räknar med omkring 500 finländska företag med verksamhet i Ryssland, merparten av dem små eller medelstora. Eventuella sanktioner kan slå mycket ojämnt mot dem, det räcker med att en person eller ett företag i anslutning till verksamheten finns på sanktionslistan för att det ska uppstå stora problem.
– Redan nu ser vi att oron för den geopolitiska situationen påverkar finländska företags vilja att investera i Ryssland negativt, säger handelskammarens vd.

Viktig handelspartner

Handeln mellan Finland och Ryssland utvecklades positivt i fjol, exporten av varor steg drygt 22 procent under fjolårets nio första månader och uppgick till totalt drygt 3 miljarder euro.
Importen av varor ökade under de tre första kvartalen med nästan 32 procent och uppgick till dryga 6,4 miljarder euro.
Ryssland är nummer fyra i den finländska utrikeshandeln efter Tyskland, Sverige och USA.
Den ryska ekonomin utvecklades positivt i fjol mycket till följd av stigande energipriser och en starkare rubel.
Bruttonationalprodukten i Ryssland ökade 4,6 procent i fjol jämfört med 2020 som var ett år av lågkonjunktur.

ANDRA LÄSER