Åland som fredens öar är ett begrepp med täckning

13.04.2022 19:19
I insändare och intervjuer får HBL:s läsare höra att ålänningarna sussar sött i sin dröm att demilitariseringen skyddar deras öar från allt ont. Ur ett fastlandsperspektiv kan det tyckas som om det på Åland finns ett ointresse att ens diskutera demilitariseringen. Det skenbara ointresset har sin förklaring. Demilitariseringen ses som en av de hörnstenar på vilken det åländska samhällsbygget vilar. Finns det ens något enskilt beslut i örikets historia som haft lika genomgripande följder som beslutet om demilitariseringen i Paris 30 mars 1856, för övrigt Krimkrigets enda bestående resultat.
Frågan som måste besvaras för att förstå det åländska synsättet är följande: Vad skulle Åland ha blivit utan demilitariseringen? Professor Max Engman vid Åbo Akademi sade om denna typ av så kallade kontrafaktiska frågor att ”all god historia dryftar de oförverkligade alternativen, det är det enda sättet att förstå det förverkligade alternativet … som en gång var en möjlighet bland andra.”
Först några obestridliga fakta. Fästningen i Bomarsund på Åland skulle enligt ryska planer bli en av de största i det ryska imperiet med en 5 000 man stark besättning och 90 kanonslupar. Krimkriget satte stopp för alla planer. Fredsavtalet förändrade emellertid inte Ålands läge som det ryska imperiets utpost i väster, strategiskt beläget i Östersjöområdets mitt.
Låt oss nu spekulera. Det är högst sannolikt att Åland skulle ha befästs på nytt om fredsfördraget inte skulle ha innehållit det så kallade Ålandsservitutet om öarnas demilitarisering. Med en 5 000 man stark besättning med familjer och folk i olika servicefunktioner skulle vid sekelskiftet 1900 kanske hälften av Ålands befolkning ha talat ryska och finska. Knappast skulle det i den situationen ha varit aktuellt med självstyrelse och garantier för det svenska språket.
Och hur skulle den fortsatta utvecklingen ha gestaltat sig i ett självständigt Finland? Åland skulle med all sannolikhet ha förblivit starkt befäst, genomsyrat av en halvmilitär samhällsapparat. Ett samhälle, med andra ord, fullkomligt främmande för dagens ålänning.
Detta är förstås ren spekulation. Vårt resonemang står på lösan grund. I detta unika fall är det emellertid möjligt att ge spekulationerna en fastare grund. Bomarsund var en av Rysslands fyra stora europeiska sjöfästningar vid tiden för Krimkriget. De andra tre var Sveaborg utanför Helsingfors, Kronstadt utanför S:t Petersburg och Sevastopol på Krim. Genom att jämföra utvecklingen i dessa fyra områden kan vi kanske dra slutsatser om demilitariseringens betydelse.
Sveaborg är ett litet område i jämförelse med Åland. Det anfölls och förstördes delvis under Krimkriget 1855, men byggdes upp igen och blev ett genommilitariserat samhälle, länge stängt för allmänheten.
Kronstadt anfölls inte under Krimkriget utan fortsatte att utvecklas som sjöfästning och flottbas. Ön är mycket mindre än Åland geografiskt men har en något större befolkning. Kronstadt domineras ännu i dag av armé och flotta.
Sevastopol intogs och förstördes delvis under Krimkriget men byggdes upp på nytt och blev ett genommilitariserat samhälle. Staden är geografiskt ungefär i storlek med Åland men har tio gånger så många invånare. Det är i dag allom bekant att ryska militärer och deras familjer och ättlingar till ryska militärer i dag dominerar befolkningen. Som vi vet med katastrofala följder.
Vi kan alltså konstatera att de ryska sjöfästningarna i Europa efter Krimkriget fortsatte att utvecklas som fästningar och flottbaser. De som förstörts har byggts upp igen. Det är det som är regeln. Åland är undantaget. Det förefaller inte alltför spekulativt att anta att vi har demilitariseringen att tacka för den fredliga utvecklingen på Åland.
Det finns de som anser att Åland förskonats från krigens värsta följder tack vare demilitariseringen, men det är utan tvekan i fredstid som demilitariseringen haft sin största inverkan och mestadels har vi ju levt i fred. Och kommer förhoppningsvis att göra det också i framtiden.

Jerker Örjans,

Mariehamn

ANDRA LÄSER