Motståndet mot kvinnor som är präster var en del av vardagen 1988: "De fanns vissa rollmodeller då och alla rollmodeller var män"

Helene Liljeström var en av de allra första kvinnor som prästvigdes i Finland 1988, efter det var hon länge ensam kvinna som präst inom sitt prosteri. Nu har tretton av sexton svenska evangelisk-lutherska församlingar i Nyland åtminstone en präst som är kvinna.

– Motståndet som finns i dag är lyckligtvis undantag, säger hon.

Helene Liljeström tycker inte att uttrycken "kvinnopräster" och "kvinnliga präster" ska användas. Präster är präster, oavsett om det gäller män eller kvinnor.
Matteus församlings tillförordnade kyrkoherde Helene Liljeström studerade teologi på 1970-talet och då gick diskussionen om huruvida kvinnor kan vara präster het. Trots att hennes egna upplevelser som präst varit mestadels positiva, så ser Liljeström hur utvecklingen i diskussionen gått framåt sedan dess.
– Den största skillnaden mellan då och nu är att kyrkan idag har tagit en tydlig ståndpunkt att både män och kvinnor är präster. Förut var det mycket kompromissande med åsikter om saken, säger Liljeström.
Liljeström prästvigdes den sjätte mars 1988: första gången kvinnor i Finland fick prästvigas. Att vara en av Finlands första kvinnor som fick bli präst var glädjande för Liljeström, som visste sen länge att det var hennes kall i livet. Men det innebar också att göra något som var främmande i samhället.
I början var det en utmaning att hitta rollen som präst. Det fanns ju vissa rollmodeller att följa och då var alla rollmodeller män.

Prästvigda kvinnor i Borgå stift

115 av 357 präster inom Borgå stift är kvinnor, vilket motsvarar 32 procent. 83 av 155 är inte pensionerade. Av de 83 icke-pensionerade präster som är kvinnor så sköter 24 stycken en pastorstjänst, 17 är kaplaner och 14 kyrkoherdar.
Av de 83 icke-pensionerade präster som är kvinnor så sköter 24 stycken en pastorstjänst, 17 är kaplaner och 14 kyrkoherdar.
Utöver församlingstjänster så jobbar åtta inom någon sorts samfällighet, fyra jobbar vid domkapitlet eller Kyrkostyrelsen och tio verkar utanför kyrkan inom en annan bransch eller Svenska kyrkan.
År 2019 var 25 procent av alla kyrkoherdar kvinnor i hela Finland. I Borgå stift så finns det 14 kyrkoherdar som är kvinnor. Av församlingspastorerna var 50,7 procent män och 49,3 procent kvinnor år 2019 i hela Finland.
Borgå stift har än så länge inte någon haft någon kvinna som biskop.
Liljeström har sedan sin prästvigning haft i princip alla roller inom församlingen man kan ha som präst. Hon har varit verksam i Sibbo svenska församling både som pastor, kaplan och kyrkoherde. Innan hon prästvigdes så var Liljeström också lektor och arbetade mycket med familjearbete. Som lektor hade hon också möjlighet att predika och assistera vid nattvard.
Under 20-årsjubileumet sedan deras prästvigning vittnade många av Liljeströms kvinnliga kollegor om motstånd och manliga kollegor som inte velat samarbeta. Liljeström upplevde då en stark känsla av orättvisa.
– Jag har personligen haft god tur, för det berodde på var man befann sig: vilken ort och vilken församling. Jag blev oftast bemött med god attityd och glädje.
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i tjugo år innan hon pensionerade sig 2019. Nu har hon varit tillförordnad kyrkoherde i två år i Matteus församling. Hon har gått från att ha varit ett undantag till att vara en i mängden. I de svenska evangelisk-lutherska församlingar i Nyland finns det 25 kvinnor som är präster. Fem av dessa är kyrkoherdar.
Kvinnor som präster finns inte bokstavligt uttalat i bibeln och Liljeström tror att det här kan ha varit varför det varit svårt att ta en ståndpunkt förr. Liljeström säger att bakom bibelargumenten så finns det underliggande attityder.
– Jag upplever att det handlar mer om kvinnosyn, fastän man ofta hänvisat till vad det står i bibeln, säger Liljeström.
Motståndet är inte utbrett i dag och för att bli prästvigd i den evangelisk-lutherska kyrkan i dag måste man vara villig att samarbeta med kvinnor i prästämbetet. Tidigare i veckan bestämde till exempel domkapitlet i Borgå stift att Dennis Svenfelt inte kan få anställning vid någon församling för att han vägrat jobba med den kvinnliga kyrkoherden i Pedersöre församling.
– Motståndet som finns i dag är lyckligtvis undantag och det syns kanske i media, eftersom det är upprörande och oacceptabelt. Förut var det en del av vardagen. Både i samhället och i stiftet som helhet, säger Liljeström.

Kvinnor och prästämbetet i Finland

1953 Bestämmelser om kvinnliga teologer läggs till i kyrkolagen.
1955 Den första kvinnan anhåller om prästvigning i Finland.
1963 Lektorsämbete för kvinnliga teologer inrättas. Framställningen om kvinnliga präster nekas på kyrkomötet.
1976 Framställningen om kvinnliga präster nekas på kyrkomötet.
1978 Lektorerna får predika och dela ut nattvard i flrsmal
1984 Framställningen om kvinnliga präster nekas på kyrkomötet.
1986 Kyrkomötet godkänner att prästämbetet öppnas för kvinnor.
1988 Den sjätte mars prästvigs de första kvinnorna inom den Evangelisk-lutherska kyrkan. Samma år blir Sirkka-Liisa Enqvist den första kvinnliga kyrkoherden i Finland. Hon verkade i Lemland-Lumparlands församling på Åland.
1990 Biskopsämbetet öppnar för kvinnor.
2007 Kaplanen i Vammala blir uppsagd då han inte samarbetar med präster som är kvinnor.
2010 Irja Askola vigs till biskop i Helsingfors stift och blir därmed den första kvinnliga biskopen i Finland.
2019 Kaisamari Hintikka vigs till biskop i Esbo stift.
2021 Mari Leppänen vigs till biskop i Åbo ärkestift.
2022 Mia Anderssén-Löf väljs till stiftsdekan i Borgå domkapitel.
2022 Domkapitlet i Borgå beslutar att pastor Dennis Svenfelt inte får anställas i någon församling, rörelse eller organisation efter att ha vägrat arbeta med kvinnor som är präster.
Källa: evl.fi

ANDRA LÄSER