Mauno Koivisto – nordist med förståelse för det svenska

Ett uttryckligt önskemål från president Koivistos anhöriga var att begravningen skulle förrättas på landets bägge språk. Koivisto var en sann nordist och hade lärt sig svenska i ungdomsåren då han tog kurser vid Åbo Akademi.

Inför presidentvalet år 1988 då Mauno Koivisto omvaldes till en andra presidentperiod besökte han sin hemstad Åbo och höll ett tal som belyser hur Koivisto såg på Norden och svenskan i Finland.
Dåvarande förvaltningsdirektören vid Åbo Akademi, Roger Broo, minns väl Koivistos tal som hölls i samband med att Stiftelsen för Åbo Akademi fyllde 70 år i maj 1987. Koivisto hade rimligtvis redan vid det här laget bestämt sig för att ställa upp för omval, men hade ännu inte gett ett officiellt besked. Först något senare under sommaren meddelade Koivisto att han inte skulle protestera om socialdemokraterna valde att nominera honom en gång till.
– Tanken var att ge publicitet åt stiftelsen och samtidigt erbjuda Koivisto ett forum att appellera till de svenskspråkiga väljarna, berättar Broo och säger att presidentens tal uppfyllde alla förväntningar.
Christoffer Taxell som på den tiden var undervisningsminister och satt i styrelsen för Stiftelsen för Åbo Akademi, var engagerad då Koivisto vidtalades att hålla talet. Koivisto var välbekant med akademin sedan ungdomsåren eftersom han parallellt med sina sociologistudier vid Turun yliopisto, också tog kurser vid akademin och lärde sig svenska på köpet.
Taxell minns hur Koivisto år 2007, vid Turun Suomalainen Yliopistoseuras 90-årsfest, räknade upp de professorer som han särkilt mindes från ungdomsåren. Hälften av presidentens favoritprofessorer visade sig vara professorer vid akademin: statsvetaren Sven Lindman, nationalekonomen Carl Erik Knoellinger och sociologen K. Rob. V. Wikman.
Presidentens tal om svenskan uppskattade Taxell högt.
– Det var ett mycket bra tal. Koivisto var känd för att han verkligen menade det han sade i sina tal. Det här var hans genuina åsikt.

Plock ur Mauno Koivistos tal om det svenska i Finland vid Stiftelsen för Åbo Akademis 70-årsjubileum år 1987

Finlands internationella ställning vilar i hög grad på vår nordiska integration. Det vore därför viktigt att stärka och bredda kunskaperna i svenska bland hela vårt folk. Åtgärder borde vidtas för att stimulera föräldrar och elever att i högre grad välja svenska som första främmande språk i grundskolan. Det ligger inte i Finlands intresse att försvaga svenskans ställning i studentexamen.
Den svenskspråkiga befolkningens bidrag till landets utveckling på viktiga områden är väsentlig. Svenskans betydelse för det nordiska samarbetet är fundamental.
Enligt en åsikt, som förefaller både väl motiverad och sympatisk, finns det inte någon motsättning mellan nationell och språklig identitet å ena sidan och europeisk och global gemenskap å den andra. Tvärtom är det väl oftast så att endast den som har en stark egen gruppidentitet kan skaffa sig en djupare förståelse för andra folks speciella intressen. Då kan man också dra full nytta av den rikedom som ett pluralistiskt samhälle med flera språk och kulturer erbjuder.

ANDRA LÄSER