I vår kommer första förslaget till Hitas-ersättare

På torsdagen gick Helsingfors stad ut med ett pressmeddelande om att ett nytt reglerat bostadssystem ska ligga på beslutsfattarnas bord i slutet av året.

Det här är i sig ingen nyhet. När politikerna beslöt att skrota det nuvarande Hitas-systemet beställde de samtidigt ett ersättande system och lät tillsätta en arbetsgrupp som inkluderar forskare och intressegrupper.

Det visar sig att torsdagens pressmeddelande är ett sätt att göra folk medvetna om den 93-sidiga bakgrundsrapport som arbetsgruppen sammanställt.

– Vi kände att det behövs en bredare förståelse för nuläget så att folk vet vad de pratar om, säger Hanna Dhalmann, Helsingfors stads chef för bostadsprogrammet.

Hon syftar inte på den demografiska utvecklingen eller vilka byggbolag som byggt Hitas-bostäder de senaste tio åren, utan på missförstånden om Hitas.

– Systemet har åtgärdats under åren, några av bristerna har korrigerats. Till exempel kan man inte köpa en ny Hitas-bostad om man redan äger en. Det är inte heller enbart rika personer som köper bostäderna, ägarbasen är bred.

I väntan på ett ersättande system fortsätter Helsingfors bevilja tomter till Hitas-projekt. Men från och med nästa år slutar staden direkt subventionera Hitas-bolag genom att inte längre ge rabatt på tomthyran.

– Det är ett viktigt principbeslut, säger Dhalmann.

När HBL senast intervjuade Dhalmann inväntade hon riktlinjer från de politiska beslutsfattarna i samband med ett seminarium i december.

– Det finns väldigt olika uppfattningar. Vissa tycker att det nuvarande systemet bara behöver justeras en aning. Andra tycker att det inte ens behövs ett system utan att staden ska styra resurserna till dem som har de minsta inkomsterna.

De nuvarande Hitas-bostäderna försvinner ingenstans trots att ett nytt system lanseras. Ett nytt system innebär oundvikligen mer jobb för staden, som då ska administrera två regelverk. Hanna Dhalmann säger att man måste ta in stadens arbetsbörda i beräkningarna.

– Ju fler begränsningar, desto mer har staden att övervaka. Vi hoppas på ett så enkelt system som möjligt.

– Jag vill inte spekulera om saken. Frågan har fått så stor uppmärksamhet att det finns en viss press att skapa något nytt. Men samtidigt är det ett faktum att alternativen inte är så många om målet med systemet är som hittills.

I den digra rapporten finns det inga konkreta förslag från stadens tjänstemän på hur ett nytt system skulle kunna se ut. Det är bara Byggindustrin i egenskap av referensgrupp som rakt ut ifrågasätter möjligheterna att bygga ett allmänt system som är rättvist. I stället föreslår branschorganisationen att man återinför systemet med så kallade aravalån för privatpersoner i hela landet.

Det skulle enligt Byggindustrin betyda inkomstgränser för köparen men att staten går i borgen för lånet som har ett räntetak, och att byggkostnaderna begränsas.

Hanna Dhalmann strävar efter att ha en första skiss på de alternativ staden ser i vår.

– Vi kommer inte att komma ut med en färdig modell.

Hon tycker att det är viktigt att bostäderna är attraktiva för folk som vill bo i Helsingfors, och att det finns tillräckligt många hugade köpare. Därför är det enligt henne bra att folk förstår att alla Hitas-bostäder inte rivs ur händerna så fort de kan reserveras.

– Till och med på Busholmen finns det bostäder som inte går åt i lotteriet och sedan ligger ute till försäljning.