Ryska gasen orsakade Uniper en brakförlust

Problemen med de ryska gasleveranserna har fått resultatet hos Fortums tyska dotterbolag Uniper att rasa. En förlust på 12 miljarder euro och stigande skulder innebär att utsikterna för resten av året inte heller är speciellt ljusa.

Fortums dotterbolag Unpier redovisar en förlust på 12 miljarder euro för årets sex första månader.
Katarina Koivistokatarina.koivisto@hbl.fi
17.08.2022 09:54 UPPDATERAD 17.08.2022 13:40
Rysslands krig mot Ukraina har drabbat energibolaget Uniper och därmed också Fortum hårt. Unipers redovisade förlust på 12 miljarder euro för årets första sex månader har dels uppkommit till följd av att Ryssland minskat sina gasleveranser, dels på grund av att Uniper skriver ner värdet på sitt innehav i rörledningen Nord Stream 2 med 2,7 miljarder euro.
De stora förlusterna inom gasverksamheten har enligt Uniper uppkommit eftersom företaget varit tvunget att köpa naturgas till marknadspriser för att kunna fylla sina åtaganden mot kunderna.
Unipers vd Klaus-Dieter Maubach konstaterar att företaget spelar en viktig roll då det gäller att stabilisera den tyska gastillgången. I ett läge där de ryska gasleveranserna minskat drastiskt har det lett till miljardförluster. Just nu gör Uniper dagliga förluster på kring 100 miljoner euro på sin gashandel.
– Läget just nu innebär att vi inte kan ge någon prognos för innevarande år, men vi väntar oss en resultatförbättring 2023 och att kunna lämna förlusterna 2024, säger Maubach.
Han konstaterar att inget slut på de stigande gaspriserna ännu är i sikte. Läget är såpass svårt att det får flera energibolag på knä.
– Uniper är gisslan i en situation där Ryssland använder sin energi för att sätta press på Europa. Trots att det mesta av vår affärsverksamhet mår bra har det här placerat oss på gränsen till insolvens, säger Unipers vd.
Efter ett räddningspaket från den tyska regeringen i juli äger Fortum nu 56 av aktierna i Uniper och tyska regeringen äger 30 procent. Tyska staten har också gett Uniper tillstånd att höja konsumentpriset på gas.

Ryssland ger vinst

Den enda del av Uniper som faktiskt gick med vinst under årets sex första månader är det ryska dotterbolaget Unipro. Unipros produktion har ökat sedan fjolåret tack vare att tidigare stängda kraftverk tagits i användning igen. Samtidigt har elpriset stigit och konsumtionen ökat.
Huruvida Uniper har möjlighet att ta hem vinster från Ryssland svarade bolagets ekonomidirektör Tiina Tuomela inte på då hon presenterade Unipers resultat på onsdagen.
– Unipro är vårt dotterbolag och resultatet från Ryssland konsolideras därför i vårt resultat. Men det är klart att vi noga följer med vad som händer på den ryska marknaden, säger Tuomela.
Unipers har trots höga gaspriset kunnat leverera gas till sina kunder, försäkrar bolagets vd Klaus-Dieter Maubach.
Den tyska regeringen har gett gasbolagen rätt att höja konsumentpriserna på gas från den första oktober, något som åtminstone kommer att minska Unipers förluster. Men både innevarande år och nästa år är för företagets del något Tuomela betecknar som en övergångsperiod. Framöver gäller det att omforma gasaffärernas struktur och 2024 borde det redan synas lite ljus i ändan av tunneln, beräknar hon.
Unipers gaslager är nu fyllda till knappt hälften och Tuomela räknar inte med att nå den nivå på över 90 procent lagren brukat ha i november. Ryska Gazprom levererar fortsatt bara omkring 40 procent av de överenskomna gasmängderna till Tyskland och Uniper får bara en femtedel av den överenskomna gasen från Ryssland.
Men även om gaspriset på annat håll är högt strävar Uniper nu efter att fylla sin lager med flytande naturgas, LNG. Maubach uppger att ingen kund ännu blivit utan utlovande gasleveranser.
– Det blir hur som helst nödvändigt att minska efterfrågan på gas i höst. Hittills har hushållen inte varit speciellt utsatta, men de kommer att behöva dra ner sin gasanvändning med omkring 20 procent och kanske begränsa hur många rum i ett hus som värms upp i vinter, säger Tiina Tuomela.

Eventuellt kärnkraft

På onsdagen var elpriset i Tyskland uppe i närmare 552 euro per megawattimme och också gaspriset var rekordhögt. Den tyska regeringen överväger vilka åtgärder den kan ta till för att dels säkerställa att eltillförseln är tillräcklig i vinter och dels försöka hålla elpriset på en måttlig nivå.
Kolkraften har tagits till heders igen även om till exempel Uniper har stängt en del äldre kolkraftverk. Men för att klara vintern kommer troligen redan stängda kolkraftverk att tas i användning igen.
Diskussionen om kärnkraft har också blossat upp på nytt. Tyskland har fortfarande tre fungerande kärnkraftverk, de övriga har stängts efter ett beslut som Angela Merkels regering fattade 2011 då kärnkraftskatastrofen i Fukushima inträffade. Enligt det beslutet borde också Tysklands tre sista kärnkraftverk stängas i år.
Nu höjs ändå starka röster för att låta kraftverken fortsätta att producera el. Det är inte oproblematiskt eftersom de inte har underhållits med tanke på fortsatt elproduktion. Det krävs bland annat så kallade stresstester för att kontrollera den fortsatta säkerheten vid dem innan beslut om fortsättningen kan fattas.
Beslut i frågan är att vänta under hösten. Redan nedlagda kärnkraftverk kommer Tyskland knappast att ta i bruk på nytt. Det skulle kräva en betydligt större insats än att förlänga livslängden för de kraftverk som fortfarande går.

ANDRA LÄSER