HIFK:s effektivitet för mycket för Lukko- matchboll nummer ett på fredag

Antti Saarelas styrning gav 1–0 och hopp om att matchserien kanske inte ännu är förlorad för Lukko. HIFK hade hiskeliga problem att komma någon vart under matchens inledande tio minuter då Lukko tack vare en frenetisk skridskoåkning lyckades trycka tillbaka Kamraterna.

Men så blixtrade HIFK till. Sebastian Dyk hittade Otto Paajanen med en fin passning och Paajanen sköt direkt. Lite senare styrde Dyk in en fin passning av Julius Nättinen då målvakten Artiom Zabidulin var alltför passiv. Inte heller det första skottet av Paajanen var alldeles otagbart.

Det var däremot Kristian Vesalainens blixtrande hårda handledsskott upp i krysset. Där och då fick Zagidulin nog. Facit på onsdagskvällen, en räddning och tre insläppta.

Zagidulin var bra i Helsingfors senast men darrig i första mötet i Raumo. Ryssen var utmärkt en bra bit in på grundserien men tappade precis som laget mot slutet.

Zagidulin verkar ha lite problem med självförtroendet och då utespelarna tappat skärpan framåt är det inte att undra över att matchserien ser ut att ta slut i Helsingfors på fredagen.

Roope Taponen spelar med utmärkt självförtroende. Han är lugn och harmonisk i sitt spel och överspelar inte alls. Några riktigt svettiga räddningar blev det också på onsdagen. 95,8 i räddningsprocent i slutspelet talar sitt tydliga språk.

Lukko försökte hitta tillbaka in i matchen men ett lag i motvind brukar sällan vända ett hotande nederlag mot ett lag med medvind i ryggen.

HIFK kontrollerade matchen rätt bra och då Iiro Pakarinen halvvägs in i tredje perioden gjorde 1–4 började de berömda klockorna klämta för Lukko. Victor Berglund, vars befarade knäskada inte var något allvarligt, bjöd visserligen Lukko på ett mål då HIFK spelade med en man mera men då Pakarinen med kvällens andra och slutspelets fjärde gjorde 2–5 var det god natt för Lukko.

HIFK har nu fyra matchbollar för en plats i semifinalen. Den första får man på fredag i Helsingfors.