En Bowie för alla sinnen

Brett Morgens dokumentär om David Bowie är inget traditionellt artistporträtt. Krister Uggeldahl hade föredragit ett mer traditionellt grepp, men ett är säkert: den här filmen ska ses på stor duk, mer färgsprakande blir det nämligen inte!

David Bowie tas som avstamp i en guide till att leva ett tillfredsställande och meningsfullt liv.
Krister Uggeldahl
16.09.2022 12:50 UPPDATERAD 16.09.2022 16:41

DOKUMENTÄR

Moonage daydream
Regi och manus: Brett Morgen. Musikalisk produktion: Tony Visconti. Ljudmix: Paul Massey. 135 min. F7
När dokumentärfilmaren Brett Morgen, som tidigare porträtterat Kurt Cobain (i Montage of heck) och filmproducentlegendaren Robert Evans (The kid stays in the picture), tar sig an David Bowie är det med avstamp i Ziggy Stardust, artistens mest berömda alter ego.
Men som bekant har Bowie, kameleonten, många ansikten och beskriver sig själv som en gräshoppa som innan han slutfört ett projekt hoppar över till ett annat. ”Kaos” (som i kreativt kaos) är ett annat begrepp som D Bowie gärna lyfter fram, något man bör bejaka snarare än förtränga.
Det kaotiskt inbjudande undgår inte Morgen som trollat fram en dokumentärfilm som struntar blankt i de sedvanliga berättargreppen. Vi talar om ett gigantiskt kollage som i kraft av en associativ klippteknik – inte helt olikt den som Peter Greenaway brukar syssla med – och Bowies egna bild- och ljudvärldar närmar sig sitt ämne.
Till det kommer de filosofiskt spetsade resonemangen som i skuggan av artistens tidiga bortgång skär förvånansvärt djupt. Bäst är dokumentären ändå när den släpper lös Bowie på scenen, med start just från Ziggy Stardust-turnén – i början av sjuttiotalet – som ursprungligen fångades på film av D.A. Pennebaker.

Samlar på personligheter

Det är också under denna tidsperiod som David Bowies androgyna personlighet slår ut i full blom, något som får pratshowvärdarna att tappa fattningen. ”Är det där (med hänvisning till Ziggy Stardust-karaktärens platådojor) mansskor, kvinnoskor eller bisexuellas skor?”, undrar en av dessa, varpå Bowie svarar: ”Det är bara skor.”
I Brett Morgens dokumentär är det Bowie själv, hans konstnärskap, tankar och idéer, som står i centrum i filmen. Utomstående kommer inte till tals och vad beträffar de biografiska milstolparna håller filmen låg profil.
I den mån Brixtonsonen David Bowies (född David Robert Jones) barndom och uppväxt uppmärksammas handlar det i första hand om halvbrodern Terry som ger den tonårige David en inblick i herrar som John Coltrane och Jack Kerouac.
David Bowie porträtteras i en genretrotsande film.
Annars verkar det förflutna vara ett kapitel som musiker-skådespelaren Bowie helst av allt glömmer. Det gäller att blicka framåt, skapa sig en egen verklighet.
Fram växer bilden av en veritabel renässansmänniska som ”samlar på personligheter” och som i stället för att slå sig till ro och köpa ett hus eller två föredrar att flytta runt. Efter ett par år i Los Angeles väntar en vistelse i Västberlin där Bowie inleder sitt samarbete med Brian Eno (i övrigt har filmen inte mycket att säga om de musikaliska kollaborationerna).

Form kontra innehåll

Den konstnärliga integriteten är länge en ledstjärna för David Bowie men vi möter också den mer tillmötesgående superstjärnan som träder fram på åttiotalet med slutsålda stadionkonserter.
Och även om den unge Bowie är mera mån om musiken än om ett fruktbart privatliv kryper han till slut till korset när supermodellen Iman kommer in i hans liv.
Men som sagt: något traditionellt personporträtt är detta inte. Med hjälp av ett rikt arkivmaterial och artistens privata samlingar och anteckningar iscensätter Brett Morgen ett audiovisuellt spektakel som är lika impressionistiskt som det är meditativt och hallucinatoriskt.
Många kommer att bli störtförtjusta men personligen är jag inte fullt lika övertygad. Faktiskt finns det stunder då jag saknar ett mer konventionellt grepp. Nu är det som om formen skulle köra över innehållet.
Ett är säkert: filmen förtjänar att ses på så stor duk som möjligt. Det blir inte mera färgsprakande än så här.

ANDRA LÄSER