Danmark gick från bångstyrig medlem till mönsterland i Nato

Vilken typ av Natomedlem vill Finland vara? Danmark har gått från att vara en bångstyrig medlem till att under årtionden ses som ett mönsterland. – Vi är väl det land i Nato som bidrar med flest soldater i förhållande till vår storlek, säger försvarsforskaren Peter Viggo Jakobsen.

Danska soldater på rad när Danmark sommaren 2003 avslutade sin delaktighet i den Natoledda fredsbevarande insatsen i Bosnien-Hercegovina. Arkivbild.
Beskedet att Sverige och Finland ansöker om medlemskap i Nato har tagits emot med stor tillfredsställelse i Danmark, som var en av tolv ursprungsmedlemmar när försvarsalliansen bildades 1949.
– Det öppnar en möjlighet för ett större nordiskt samarbete inom Nato, men samtidigt är man i Danmark spänd på vad svenskarna och finländarna tänker kring sitt medlemskap, förutom att det ska vara en säkerhet mot Ryssland, säger Rasmus Brun Pedersen, lektor i statsvetenskap vid Århus universitet.

"Bidrar med flest soldater"

Det handlar om vad för typ av medlemsland Sverige och Finland vill vara.
– Kommer man att vara intresserad av interventioner och vara militärt aktiva? säger Brun Pedersen.
Just Danmark har de senaste 30 åren flitigt räckt upp handen för att vara en del av Natoinsatser.
– Vi är väl det land i Nato som bidrar med flest soldater i förhållande till vår storlek och vi bidrar även till farliga operationer. Danmark har i princip satt hela sitt försvar – alla flyg, alla skepp och alla soldater vi har – in i Natoberedskapen, säger Peter Viggo Jakobsen, lektor vid den danska försvarshögskolan, Forsvarsakademiet.
Landet har exempelvis deltagit i Natoinsatser i Kosovo, Irak och Afghanistan. I nuläget stöttas Natotrupperna i Baltikum med närmare 1 000 danska soldater. Genom åren har Danmark dessutom varit en del av flera FN-ledda uppdrag och har även varit aktivt i insatser tillsammans med USA och Frankrike.
– Amerikanerna och andra stormakter värderar det högt. Det började efter att Berlinmuren föll. Då började USA, Nato och FN att efterfråga soldater till internationella operationer, säger Jakobsen.

Bångstyrig medlem på 80-talet

Vägvalet kan ses som en kompensation för den danska oviljan att leva upp till Natostandarden om att årligen satsa motsvarande två procent av BNP på försvaret.
– Vi har kompenserat väldigt mycket för att vi inte gör det som Nato gärna vill att vi ska göra vad gäller försvarsanslagen. Vi har försökt att visa att vi är en solidarisk allierad genom att sända ut många soldater i stället, säger Peter Viggo Jakobsen.
Natos generalsekreterare träffade förra veckan Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) i Köpenhamn. Arkivbild.
Natoinsatserna har blivit en form av integrerad del av dansk säkerhetspolitik, framhåller Rasmus Brun Pedersen.
– Vi har betalt för säkerhetsgarantin genom att vara militärt aktiva, säger han.
Det handlar även om att betala tillbaka för Danmarks agerande i den militära alliansen under 1980-talet – en period som har kommit att kallas för fotnotspolitiken. Under många år ålade det danska parlamentet den dåvarande regeringen att reservera sig i Natosamarbetet och även om utrikesministern Uffe Ellemann-Jensen, Venstre, struntade i att följa folketingets vilja cementerades bilden av Danmark som en bångstyrig medlem.
– Danmark har aldrig velat betala de pengar som krävts och därför var vi väldigt impopulära under kalla kriget. Och under tiden med fotnotspolitiken var vi väldigt, väldigt impopulära, säger Peter Viggo Jakobsen.

Danmark i Nato

Försvarsalliansen Nato grundades 1949 och består av 30 medlemsländer. Danmark är en av de tolv ursprungliga medlemmarna.
Vid medlemskapet förhandlade Danmark fram två undantag. Dels att kärnvapen inte får placeras på dansk mark i fredstid, dels att Natotrupper inte får vara permanent stationerade på danskt territorium.
I början av februari i år uppgav den danska regeringen och statsministern Mette Frederiksen (S) att ett nytt försvarssamarbete förhandlas med USA. Få detaljer är kända, men det öppnas för en möjlighet för USA att ha soldater och materiel på dansk mark. Det är dock inte aktuellt med en permanent amerikansk militärbas och inte heller att tillåta placering av kärnvapen i Danmark.
Under våren har S-regeringen och en rad folketingspartier förhandlat fram en så kallad nationell kompromiss om att stärka försvaret. Planen är att Danmark 2033 ska nå Natomålet om att lägga två procent av BNP på försvaret. I dagsläget lägger ligger Danmark på 1,4 procent av BNP i försvarsanslag.
Den 1 juni ska Danmark folkomrösta om att delta i EU:s försvarssamarbete fullt ut. Danskarna har sedan 1993 haft ett förbehåll om att inte delta i EU:s samarbete på området.
Källor: Ritzau, Totalförsvarets forskningsinstitut
Källa: TT
Även om Danmark de senaste årtiondena har setts som ett mönsterland har det haft sitt pris vad gäller det inhemska försvaret.
– Från 1992 och fram till 2018 har Danmark skurit ner på försvaret varje år. Vi har ställt om från ett territoriellt försvar till ett expeditionsförsvar. Vi har ingen allmän värnplikt längre utan vi har satsat på små styrkor som snabbt kan skickas ut i världen, säger Jakobsen.

Förändrad syn efter 2014

När Ryssland 2014 annekterade Krim i Ukraina förändrades framför allt den amerikanska synen på hur Danmark bidrar till Natosamarbetet.
– Nu räcker det inte för USA att vi deltar i massa operationer – de vill att vi även ska ha en kapacitet i Danmark. Men de soldater du ska använda mot ryssarna är en helt annan typ av soldater än de du använder i byarna på landsbygden i Afghanistan, säger Peter Viggo Jakobsen.
Danmark har lovat Nato att ha en stridsduglig brigad om 4 000 soldater klar i början av 2024, men det är oklart om den tidsplanen håller. I dagsläget lägger Danmark 1,4 procent av BNP på försvaret, men nyligen nåddes en överenskommelse om att öka försvarsanslagen. Först 2033 kommer dock Danmark att nå Natomålet om två procent av BNP.
– Det är inte någon av de andra Natoländerna särskilt imponerade av. Amerikanerna har varit ute och kritiserat och sagt att det är för långsamt. Vid Natos toppmöte i juni tror jag att Danmark kommer att bli utsatt för häftig kritik, säger Peter Viggo Jakobsen.
ANDRA LÄSER