Finland och Sverige kan bidra till Natos civila motståndskraft

13.05.2022 19:19
Enligt nyhetsuppgifter kommer både Finland och Sverige att meddela om sina Natobeslut inom kort. President Sauli Niinistös statsbesök till Sverige den 17-18 maj inträffar därmed i ett mycket intressant läge.
Vi tror att Finland och Sverige skulle kunna ge ett viktigt bidrag vid ett Natointräde, både inom militärt och civilt försvar.
Det finsk-svenska militära samarbetet har redan fördjupats på många plan. Målet för samarbetet är att förbättra ländernas försvarsförmåga, möjliggöra gemensamt operativt agerande och främja gemensamma försvarsintressen, inklusive att stärka säkerhetsläget i Östersjöregionen. Det nordiska området kan efter integrering i Natos försvarsplanering bli en sammanhängande militärstrategisk enhet.
Inom det civila försvarsområdet undertecknade Sveriges och Finlands inrikesministrar i februari 2021 en avsiktsförklaring om ett fördjupat samarbete.
En månad tidigare, i januari 2021, lanserades den gemensamma krisberedskapskursen Hanaholmen-initiativet, som Finlands president Sauli Niinistö betecknade som ”… ett värdefullt steg i rätt riktning när det gäller att utveckla Sveriges och Finlands civila beredskap”. Kursen byggdes upp av Försvarshögskolan i Sverige i samarbete med finska Säkerhetskommittén och deltagarna representerade statliga och regionala myndigheter, civilsamhälle och näringsliv.
Hanaholmen-initiativets programstruktur tar avstamp i de sju civila grundläggande förmågor som Nato identifierat som särskilt viktiga för den civila motståndskraften. Bland dem kan nämnas en resilient energiförsörjning, ett stryktåligt transportsystem och en effektiv hantering av stora befolkningsrörelser. Ifall Finland och Sverige blir medlemmar i Nato måste även det civila försvarsområdet harmoniseras med försvarsalliansens doktrin.
Inom vilka områden kan då samarbetet mellan Finland och Sverige ytterligare förstärkas när det gäller det civila försvaret? De svenska och finska krisberedskapsexperter som deltog i Hanaholmen-initiativets beredskapskurs i fjol lyfte fram flera aktuella idéer. Här kan bland annat nämnas tanken på att skapa ett fungerande strategiskt varningssystem som i ett tidigt skede kunde uppmärksamma ländernas regeringar på att en kris är i annalkande.
Ett annat utvecklingsområde är samverkan mellan offentliga och privata aktörer och civilsamhället. När en kris inträffar är det viktigt att säkra kritiska leverenskedjor och där behövs ett smidigt och välinövat samarbete mellan alla parter. Vid ett inträde i Nato bör ett sådant samarbete integreras i alliansens civil-militära doktrin (CIMIC).
Experterna noterade också behovet av att bygga gemensam kunskap om hybrid- och cyberhot och att skapa en förmåga att hantera dessa hot. Även om Sverige och Finland inom det civila försvaret har en lång tradition av samarbete finns det rum för att bryta invanda mönster och lära sig nytt. När Sverige nu rustar sina beredskapslager med Finland som förebild följer Finland med utvecklingen med nyfikna ögon. Vad kan Finland ta med sig av det nya som Sverige bygger upp?
I augusti inleds också den andra delen av krisberedskapskursen Hanaholmen-initiativet, med nya finsk-svenska scenarioövningar, expertsamtal och möten. Under kursen kommer fokus att ligga på sex olika teman, från grundläggande försörjningsberedskap till cybersäkerhet.
Det viktiga för en god krisberedskap är en allmän insikt om att en kris förr eller senare kommer att inträffa. Det går inte att förutse krisens form eller omfattning, men det går att öva och förbereda sig på olika scenarier, på att något kommer att hända.
Även i det här arbetet är Sverige och Finland starkare och bättre rustade tillsammans, något som i sin tur även gynnar Natos civila beredskap.

Gunvor Kronman

vd, Hanaholmen – samarbetscentrum för Sverige och Finland

Fredrik Bynander

chef för Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan i Sverige

ANDRA LÄSER