Yle Extrems redaktörer tvingas söka sina egna jobb

Flera visstidsanställda redaktörer på Yle Extrem behöver söka sina nuvarande jobb i en extern rekryteringsprocess som inleddes onsdagen den 19 oktober, rapporterar branschtidningen Journalisten.

Sammanlagt 15 årsverken berörs, och just nu ligger tre allmänt hållna annonser ute: två redaktörsjobb med olika fokus och ett som innehållsproducent, samtliga på heltid i ett år.

För vissa av redaktörerna som Journalisten talat med har osäkra anställningsvillkor varit en plåga under flera års tid. Men tidigare har de ettåriga kontrakten oftast förnyats kring årsskiftet utan större dramatik. Nu är frågetecknen desto fler och osäkerheten stor.

Anna Forth, redaktionschef och biträdande ansvarig utgivare vid Svenska Yle, säger att orsaken bakom de nya rekryteringsprocesserna är förändringar i kollektivavtalet, som facket initierat. Den nya principen är att ledigförklara kontrakt som är 12 månader eller längre, förklarar Forth.

– Som arbetsgivare förstår och respekterar vi tanken med det här, och vill vara så transparenta och jämlika som möjligt med våra ansökningar. Samma tänk har funnits inom andra grupper tidigare på Svenska Yle, men nu omfattas även Extrem.

Forth påpekar samtidigt att Yle är måna om att processen ska göras ”så smidig som möjlig” för interna sökanden. Ansökan för de befintliga redaktörerna kommer ske genom en intresseanmälan och diskussion med närmaste producent, och man hoppas att redaktörerna är intresserade att fortsätta jobba på kanalen.

Det nya kollektivavtalet trädde i kraft på våren, men frågan hur det skulle tolkas för Extrems del klarnade först nyligen. Redaktionen informerades om att jobben skulle utlysas till allmänt sök måndagen den 10 oktober.

– Jag förstår förstås att den nya ansökningsprocessen har väckt reaktioner och känslor på redaktionen, säger Forth.

Extrems anställningsvillkor har diskuterats även tidigare, och ett argument som återkommit är att de korta anställningarna hör ihop med ”kanalens natur” som ungdomskanal, och att bolaget behöver ”flexibilitet” i en föränderlig medievärld.

Men redaktörerna som uttalar sig till Journalisten menar att de är flexibla, och ständigt kämpar för att utveckla kanalens innehåll på olika plattformer – och att den flexibiliteten tvärtom skulle stärkas av tryggare förhållanden på jobbet.

– Vi håller så klart med om att de jobbar bra, och de är väldigt värdefulla. Men Extrem är kanske inte heller en plats där man jobbar hela sin karriär eller tiotals år, även om det kan finnas undantag. Vissa går vidare inom Svenska Yle, medan andra söker sig till andra ställen, säger Forth.

Forth säger att det här är en fråga på bolagsnivå, inte enbart för Svenska Yle, och konstaterar att det naturligtvis finns möjlighet att utlysa längre kontrakt på mer än ett år i taget. Under de senaste åren har det funnits ett till tvååriga kontrakt på Extrem, och cirka 40 procent av personalstyrkan på kanalen är tillsvidareanställda, påpekar hon.

Varken Forth eller Sami Toiviainen, chef för arbetsvillkor och operativa HR-frågor vid Yle, svarade på Journalistens frågor per telefon, utan endast per e-post.

Efteråt skrev Lina Laurent, som stod för rapporteringen, på Twitter om ”hur svårt det verkar vara nuförtiden att få mediechefer att ge telefonintervjuer. Gäller inte enbart Yle. En e-postkonversation är inte en intervju.”

Forth säger att hon alltid först och främst svarar, och att telefonintervjuer är att föredra framom e-post.

– Men ibland är e-post det snabbaste och effektivaste sättet. I fredags handlade det om att jag satt fast på den typ av möten där jag helt enkelt inte hade möjlighet att ta ett samtal.

Hon förtydligar att det inte var ”ett ställningstagande” att svara per e-post, och säger att hon erbjudit att ställa upp på en intervju per telefon eller ansikte mot ansikte i efterhand.