I december publicerade FPA alarmerande fakta om ungdomars sjukfrånvaro med anledning av störningar i den mentala hälsan. Ett exempel: Sjukpenningdagarna bland 16–19 åriga män har ökat med 75 procent under åren 2004–2008.
Enligt forskarprofessor Raimo Raitasalo och chefsplanerare Kaarlo Maaniemi beror fenomenet inte på någon enskild orsak, utan på att skyddsnätet blivit svagare för de ungdomar som så lätt påverkas av försämringar i hälsotillståndet. Försvagningen gäller  hela den helhet som familjen, skolan och studierna, arbetsplatsen och hälsovården utgör.
Det är viktigt att notera och informera om ungdomars mående och problemen som hopar sig, men svaret ligger inte i att söka problemen utan i att stärka välmåendet. För en ung människa kan skolgemenskapen vara en betydande kraftkälla som samhället bjuder på. Därför är det brådskande att utvecka skol- och studiegemenskaperna så att de stöder ungas ork och välmående.
Det här går att göra genom att stärka självkännedomen, lära ut hur man bättre hanterar motgångar och besvikelser i vardagen, och genom att träna god konfliktlösning.

Ingen besparas från svåra livsskeden och kriser. Men man kan lära sig att bemöta och hantera dem, och oftast kommer man över dem genom en kombination av eget arbete och stöd från omgivningen. I de ungas mest känsliga livsskeden borde man alltså hjälpa dem att känna igen och utveckla sina egna överlevnadstalanger och uttrycka sina känslor.
Den här typen av kunskap stärker inte bara den psykiska hälsan utan skyddar rentav mot insjuknande.

Till de ungas sociala nätverk hör familjen, vännerna, skol- eller läroverksgemenskapen, hälsovården och fritidsintressena. Nätverket måste vara tätt. Vid behov måste den unga kunna styras till en trygg vuxens hjälp. Familjen är trygghetens grundval, men skolan eller läroverket har en betydande roll eftersom det är där man kan känna tillhörighet till en grupp. Det är också där man kan jämna ut de sociala skillnaderna mellan unga i samhället.
Finland är framstegsvänligt eftersom vi har ett ämne som heter hälsokunskap. Det är obligatoriskt för alla och finns till för att stöda  hälsan och livshanteringen. Ämnet har rönt en hel del utländsk intresse, och är ganska speciellt på det sättet att varje elev är expert på sin egen hälsa. Det här är en utmaning, eftersom lärarnas metoder, kunskap och läromaterial ger möjligheter för eleverna att uppleva och upptäcka egna erfarenheter av sin hälsa att bära med sig i livet.
Föreningen för mental hälsa i Finland har byggt upp en treårig undervisningshelhet för grundskolans övre klasser. Den handlar om att växa som människa och lära sig leva. Helheten är tänkt som en förgrening till den nuvarande hälsokunskapen, och innehåller redskap för att diskutera och lära sig ta hand om – och stärka – den mentala hälsan som kraftkälla.

Om vi inte lär oss att närma oss ämnet just i egenskap av kraftkälla finns risken att vi fortsättningsvis ser det mentala bara ur problemsynvinkel.
Den psykiska hälsan och psykiska sjukdomar är två helt olika saker. Sjukdomar diagnostiseras och behandlas medicinskt. Men den mentala hälsan är en styrka, en styrka man kan lära sig, undervisa i, stöda och förstärka.
Också den som insjuknat har en mental hälsa, vars kraft man kan stöda.

Av eleverna som var med i pilotprojektet för den här undervisningen i psykisk hälsa svarade 94 procent efteråt att kunskaperna och redskapen i ämnet kan hjälpa en i livet. Två tredjedelar av de svarande tyckte bra om att få föra samtal och diskussioner under skollektionerna.
Eleverna tyckte att undervisningen i hur man klarar av sorg ock kriser var viktig och nyttig. Andra ämnen de klassade som viktiga var gruppdynamik, drömmar, medier och hur man hanterar svåra känslor. Sociala förmågor klassades också som viktigt, speciellt kons­ten att stå på sig och konsten att vara lyhörd för sina medmänniskor.
Eleverna tyckte att psykisk hälsa passar bra som skolämne bland andra:
”Nog e de liksom, de e bra att man talar om de här sakerna, att om man inte sku ha haft de här i skolan så vet ja nu int om ja alls sku ha tänkt på de.”

I sina essäer om ämnet funderade pojkarna på hur emotionell intelligens behövs då man ska namnge och uttrycka känslor. Pojkarna ansåg att det var viktigt. Med emotionell intelligens kan man reda ut gräl med kompisarna och komma bättre överens.
En sak som kom fram i feedbacken från eleverna var att pojkarna var både intresserade och snabba på att lära sig emotionell intelligens. 80 procent av de pojkar som svarade på enkäten ansåg att de hade lärt sig känna igen sina egna goda sidor under pilotundervisningen i mental hälsa.
Flickorna skrev ännu mer mångordigt om vikten av att utläsa känslor. ”I människorelationer måste man kunna uttrycka sina känslor. Om man är ledsen så är det bra att prata med nån, och att gråta om man vill gråta. När man är arg måste man kunna hantera det som gör en arg, inte bara skrika och bära sig illa åt. Hur man hanterar sina känslor bestämmer hur friska relationer man har. Känslorna sysns i kommunikationen, alltså i prat och gester...”

Föreningen för mental hälsa i Finland erbjuder för tillfället kunskaper i denna ämnesundervisning för 700 lärare i hälsokunskap. Projektet finansieras av undervisningsministeriet och i utbildningen av lärare ingår undervisningsmaterial. Bemötandet har varit frapperande positivt, speciellt den positiva och konkreta inriktningen på mental hälsa som kraftkälla.
Också svenskapråkiga lärare har tagit kontakt och deltagit. Inom projektet finns ett skolningstillfälle där diskussionerna förs på svenska.
Men förbundet har i nästan två års tid försökt hitta någon som vill finansiera undervisningsmaterialet till svenska – utan att lyckas. Svenskspråkiga lärare skulle behöva materialet på sitt eget modersmål, men fortfarande belastas deras arbete av att de själva ska skaffa sig och översätta det de behöver. Det är dags att korrigera det här missförhållandet.

i den akademiska lärarutbildningen ges fortfarande inte tillräckligt med utbildning i hur man ska fungera som klass- eller gruppledare och hur man bygger upp ett samarbete med föräldrarna. Gängbildning, grupptillhörighet och stöd av kamraterna är viktiga strukturer som kan stöda den mentala hälsan. En trygg grupp föds i en process där en vuxen med pedagogisk skicklighet kan styra. För det behövs tid, kunnande och utrymme. Via skolan kan mental hälsa också diskuteras som tema på föräldrakvällar, och temat kan resultera i hemuppgifter för eleverna. Eleverna kan överraska föräldrarna med bättre kunskaper och hänga upp en solformad känslokarta på kylskåpsdörren. Tillsammans kan man hitta ord för vardagliga upplevelser.

arbetet för mental hälsa kräver långsiktighet och börjar redan i strukturerna. En arbetsgrupp som tillsatts av undervisningsministeriet (3.4.2009) grubblar just nu på vilket kunnande ungdomar kommer att behöva på 2020-talet och vilket slags skol- och läroverksgemenskap som bäst tjänar detta kunnande. Mental hälsa är säkert en del av det som behövs. För att uppnå det krävs omedebar och tillräcklig satsning på lärarnas utbildning och på samarbetet mellan yrkesgrupper.
Utöver kunskaps- och konstämnena är utvecklandet av hälsokunskapen en unik chans att stärka de ungas kunnande om sin mentala hälsa.

Marjo Hannukkala
 Bor: Vanda med familj, tre barn.
 Utbildning: pedagogie licentiat, ämneslärare.
 Arbete: Leder skolprojekt på Föreningen för mental hälsa i Finland.