Kommer vi att läsa dagstidningar på samma sätt som i dag om ett tiotal år?

Jyri Engeström, 31, produktansvarig för Google inom sociala medier & mobil i Kalifornien, USA:”Knappast precis som i dag, däremot nog på elektroniska läsare besläktade med Amazons Kindle. Att distribuera papperstidningar är för dyrt i jämförelse. Samtidigt byter tidningen skepnad från att ha utkommit en gång per dag eller en gång per vecka till att bli en kontinuerlig feed, vars innehåll formas automatiskt efter läsarens personliga intresse och valda källor. Ordet ’dagstidning’ kan rentav försvinna ur vardagsvokabulären.”

Helene Auramo, 26, vd för Zipipop som konsulterar om och utvecklar sociala medier för företag.
”Över huvud taget tror jag att ägandet av medieprodukter får en mindre roll, och distributionsformen en större. Det har redan skett en sådan utveckling på musiksidan i och med Spotify som strömmar musik direkt från webben. Då jag tidigare tyckt att det är trevligt att köpa och äga en cd-skiva verkar det nu helt onödigt! Det räcker med att man har tillgång till materialet, man behöver inte äga det.”


Vilken roll får sociala medier för informations­trafiken?

Jyri Engeström:
”De får en större roll. Samtidigt kan de nuvarande journalistiska institutionerna splittras och bli mer nischade.
Det faktum att en artikel är publicerad av ett ledande medium kommer inte att garantera att den får läsare. En större del av läsarna kommer att hitta artiklar genom att någon de känner rekommenderar dem.

Helene Auramo:
”Sociala medier är mer direkta och tilltalande. Det har en stark effekt då man vet att någon är på plats någonstans precis i den stund det händer något och kan publicera en bild direkt.
Journalisternas arbete förändras säkert mycket. Nyheterna fås via bland annat Twitter. Det gäller att lära sig hantera de sociala grupperna och funge­ra enligt deras villkor. Man måste på riktigt delta för att få ut något av dem, kommentera det som andra gör och få till stånd ett utbyte. Också inom företagen kan man utnyttja sociala medier för intern kommunikation.”


Hur ser finansiering och annonsering ut i en sådan verklighet?

Jyri Engeström:
”Reklamannonser styrs dit där de största vinstmöjligheterna finns. Bilder och videor blir klickbara och produkterna som syns kan köpas genom att man rör vid rutan eller klickar på dem.
I huvudsak är innehåll avgiftsfritt, men användarna kan betala för 1) exklusivitet, till exempel kan investerare betala för olika sätt att få ekonomiska rapporter och forskningsresultat före andra; 2) självbetjäningspublicism och mikroannonsering, till exempel för att få bättre synlighet för egna radannonser; 3) underhållning, till exempel virtuella produkter och tilläggsegenskaper i spel och applikationer; och 4) för trygghet, till exempel riskfri förvaring av sådant som säkerhetskopior, sjukjournaler och bankuppgifter.”

Helene Auramo:
”Det kommer att bli vanligare med ap­plikationer som letar upp konsumenten och anpassar sig efter konsumentens intressen, i stället för att man själv går ut och letar efter information. Det gäller också reklamen. Men visst kan jag tänka mig att prenumerera på tidningar, till exempel till en läsplatta. Då kan jag tänka mig att betala för att slippa vissa saker, som störande reklam eller material som jag inte är intresserad av.
Tidningarna måste bli mycket billigare i det elektroniska formatet. För 50 cent kan jag tänka mig att köpa ett nummer av Vogue i ett behändigt format. Böcker och romaner kommer att fortleva via läsplattan. Då kan man ju ha hela biblioteket med sig på en resa i stället för en hög med böcker. Dessutom kommer folk säkert att vara intresserade av att köpa paketerad information om något specifikt ämne, till exempel ett visst företag eller någon viss person, inklusive arkiv.”


Hur ser din egen mediekonsumtion ut i dag 
och i framtiden?

Jyri Engeström:
”I dagens läge får jag huvudsakligen mina nyheter via mikrobloggar. Jag följer länkar till artiklar som rekommenderats av dem jag följer på Jaiku och Twitter.
För det mesta läser jag nyheter på min Iphone. Den enda dagstidning jag prenumererar på är New York Times, även om jag oftast läst de mest intressanta artiklarna på webben dagen innan de tryckts.
Om tio år får jag troligtvis mina nyheter snabbare och mer fokuserat; det blir möjligt med algoritmer som analyserar hela internetpopulationens produktion i realtid och plockar ut det som är mest relevant för mig just då. Vi ser på korta videoklipp och livesändningar från olika händelser längs med dagen på våra mobiltelefoner i stället för att bänka oss vid tv-nyheterna klockan halv nio.”

Helene Auramo:
”Jag läser inte tidningar och det skulle kännas märkligt att prenumerera till exempel på en modetidning – varför ska jag betala för den då den till stor del består av annonser? Tv ser jag inte så mycket på men jag tror starkt på webb-tv. Man ska kunna se ett program när man vill. Och om jag vet att det går en intressant tv-serie i Japan – varför ska jag då vänta tre år innan någon eventuellt köper in den?
Jag tror att produktion av större textmassor kräver för mycket och är för långsamt då det gäller nyheter. Videobild och ljud blir viktigare.
E-posten utvecklas också som medium i och med att Google Wave kommer. Onödiga utläggningar faller bort och det blir snabbare meningsutbyte mellan fler personer. Då man reser någonstans kan man ta del av medier på den orten och använda allt bättre översättningsverktyg.”

nedtecknat av Sylvia Bjon