Tio och en halv månad efter att HIFK meddelade att laget värvat superjunioren Mikael Granlund från Kärpät återvände 17-åringen till Uleåborg för att för första gången möta sin före detta klubb.

Mottagandet blev lugnare än väntat. Visst visslade och buade publiken då Granlund rörde pucken, men volymen var inte alls på den nivå man kunde väntat sig. Men visst nådde ljudet stundtals höga nivåer.

- Jag hörde nog lite att de visslade men tänkte inte på det under matchen. Jag tycker inte det påverkade mitt spel på något sätt, säger Granlund efter matchen.

Men publikens försök att få Granlund ur balans lyckades i början av matchen. 17-åringen var på utmärkt spelhumör och det syntes långa vägar att han ville visa sin forna hemmapublik vad han går för.

De gånger han misslyckades med en passning eller dragning applåderade och skrattade publiken högt åt honom.

Granlund var mycket besviken efter förlusten och gav med låg röst korta svar på frågorna. Då han fick frågan hur det kändes att vara tillbaka i Uleåborg och Raksila svarade han kort: - Inte känns det bra. Det stör mig så otroligt mycket att vi förlorade.

Granlund missade lagens första möte i Uleåborg på grund av skada och väntade därför med spänning på att få åka in på isen i lördags.

- Det var ju nog lite annorlunda än inför andra ligamatcher. Kanske jag var lite nervös, men det släppte då matchen kom i gång, säger Granlund.

Uppståndelsen har varit stor kring Granlund hela säsongen. Under våren och sommaren gick det inte en vecka utan att hans namn fanns i rubrikerna. Innan han ens hunnit spela en match för IFK hade hans övergång från Kärpät skapat en i Finland sällan skådad rumba.

- Ärligt talat funderade jag inte allt för mycket på allt som hände omkring min flytt. Jag koncentrerade mig på att träna, säger Granlund.

- Jag var nog lite överraskad över att flytten väckte så stor uppståndelse. Jag var ju inte speciellt van vid att tidningarna skriver om mig.

Han upplevde inte vårens och sommarens stora rubriker som jobbiga på något sätt.

- Jag tror att det var betydligt svårare för mina föräldrar än för mig då cirkusen kring min flytt var som värst, säger Granlund.

- För mig var flytten till IFK följande steg i karriären. Jag kom till Helsingfors för att utvecklas som spelare och se hur jag klarar mig i den tuffaste möjliga hockeymiljön i Finland.

Han ångrar inte en sekund att han lämnade Kärpät och Uleåborg bakom sig och han är relativt nöjd med sina egna insatser på isen hittills. Och med tanke på att han inför säsongen hade som mål att knipa en plats i laguppställningen har resultatet varit klart över förväntningarna. Nästan en poäng i snitt per match och en ledande roll i IFK:s giftigaste kedja.

- Hösten och speciellt oktober gick bra men efter min skada och junior-VM har jag haft lite svårt att komma in i rytmen och spelet har inte varit lika bra, funderar Granlund.

Själva bytet av stad från Uleåborg till Helsingfors har gått smärtfritt för 17-åringen.

- Vädret har ju varit lika som i Uleåborg, säger han.

- Jag gillar Helsingfors och känner till staden ganska bra. Det är ju fortfarande samma land även om dialekten är lite annorlunda.

Filip Saxén

09-1253 236, filip.saxen@hbl.fi

Kärpät–HIFK 
4–2 (0–0, 0–1, 4–1)

• Bäst i Kärpät: Kristian Kuusela. Satte två mål på exakt samma sätt. Axlade ett stort ansvar då hela Kärpäts förstakedja saknades.
• Bäst i HIFK: Efter två perio­der var det den starka laginsatsen som var så gott som perfekt. Efter det rasade lagets spel samman totalt.
• Speciellt: Kärpäts första mål kom efter en solklar offside där inte bara en, utan två spelare var inne i anfallszonen långt före pucken. Det blev början på slutet för IFK:s del.
• Fortsättningen: IFK har två ytterst viktiga hemmamatcher framför sig då laget möter KalPa och JYP. Vill IFK kämpa om hemmafavören i slutspelet måste laget vinna matcherna.