Betydelsen av ordet finlandssvensk är en av de centrala beståndsdelarna i tankesmedjan Magmas och Finlands kommunförbunds scenarioprojekt om svenskans framtid i Finland år 2030 (Hbl 2.2)..

Citaten som plockats ur enkätsvaren ger precis en så brokig bild av begreppet som man kan föreställa sig..

Vi delar ett arv. Vi delar historia, kyrkohistoria, namn, sedvänjor, sätt att festa, sätt att minnas, sätt att nalkas natur och kultur, sätt att nalkas Europa och världen, sätt att läsa, drömma och älska , skriver en av dem som deltagit i projektet.

Det enda vi har gemensamt är att vi kan tala svenska , anser en annan.

Det här är Svenskfinland, de facto. Men det här är också en problematisk utgångspunkt för en rapport som utmynnar i en gemensam vision och strategier för framtiden. Det är närmast omöjligt att gå i land med torra fötter om projektets grundbegrepp inte riktigt låter sig definieras.

Vad är finlandssvenskhet om språket inte räcker som definition?

Men Magma och Kommunförbundet har inte låtit sig avskräckas, och väl så. Alltför många motsvarande projekt har fastnat i begreppsstadiet.

Det svenska i Finland år 2030 är ett ambitiöst arbete och fyller ett tomrum i debatten om framtiden för det svenska i Finland.

Själva processen visar en tankesmedjas styrka. I motsats till många andra försök att göra upp strategier för det svenska i Finland har initiativtagarna lyckats vidga cirkeln från partiet eller fonden till ett bredare engagemang i kommunerna, näringslivet, församlingarna och andra intresserade..

Magma och Kommunförbundet har dessutom medvetet gått in för att inte behandla det svenska i Finland som en isolerad ö eller en språksilo. I projektet är den globala finanskrisen lika närvarande som miljöfrågorna, invandringen och de teknologiska utmaningarna.

Projektledarna har arbetat enligt scenariometoden, där deltagarna byggt upp alternativa framtidsutsikter. Valet av metoden har väckt kritik eftersom den i första hand är tänkt som ett verktyg för företag. Svenskfinland är svårt att rama in i tydliga hierarkier med mål och ansvarspersoner.

Men å andra sidan ger scenariometoden redskap att tänka långt utanför den låda som debatten om Svenskfinland vanligen kläms in i. Kreativiteten är som bäst när saker förs samman på nya sätt. Dessvärre har de här möjligheterna inte utnyttjats fullt ut.

Scenarierna är en rolig tankelek. Gemensamt för dem är en rätt stor optimism när det gäller både svenskan i Finland och den globala utvecklingen.

Vi har globala hälsoportaler, nanoteknologi och gör miljömedvetna val. Vi är multikulturella och plockar det bästa från livets smörgåsbord.

Det här låter sannolikt - alltför sannolikt. Just i den här rapporten hade överraskningarna gärna fått vara fler för att sätta igång de riktigt kreativa tankeprocesserna.

Det samma gäller visionen, som kretsar kring svensk trygghet från vaggan till graven, finlandssvenskarna som föregångare och svenska som en tillgång i ett mångkulturellt Finland. Mer förutsägbart kunde det knappast bli.

Ett utmärkande drag för rapporten är att mycket kretsar kring organisationer, institutioner, samfund och fonder. Det är sant att förändringspotentialen ligger i att göra saker tillsammans - men individperspektivet känns tunt i ett samhälle där var och en i allt högre grad skräddarsyr sina val. Den modell som i rapporten kallas för smörgåsbordet fokuserar på den här utvecklingslinjen, men i visionen och strategierna saknas individperspektivet så gott som helt och hållet.

Björn Sundell , som arbetat med projektet på Magma, hoppas att rapporten kan ses som en hållplats på vägen mot något nytt. Just så fungerar den förmodligen bäst..

I så fall behövs nytt bränsle på vägen i form av en debatt om rapporten och kritik mot den också i en bredare krets. Arbetet är ofta fruktbarare än slutsatserna.

Vi vet att enskilda frågor engagerar och förenar många av dem som talar svenska i Finland, som nedläggningen av Ekenäs BB eller Karlebys orientering. Det svenska i Finland som paketprodukt säljer däremot ganska dåligt..

Marit af Björkesten

marit.af.bjorkesten@hbl.fi