Inom januari skulle världens länder skicka in siffror till FN på vilka nedskärningar av växthusgaser de är redo att göra. Bara 55 av de drygt 190 länder som deltog i klimatmötet i Köpenhamn i december i fjol har gjort det. Positivt är att de ändå representerar omkring tre fjärdedelar av världens totala utsläpp.

Mindre positivt är däremot att länderna nu inte är beredda att gå lika långt som de var vid klimatmötet. Det finns till och med de som meddelar att den notering som godkändes i Köpenhamn inte förbinder dem till någonting..

I ett pressmeddelande om klimatlöftena väljer generalsekreteraren för FN:s klimatkonvention Yvo de Boer att tolka situationen positivt. Löftena visar enligt honom att världens ledare är redo att bekämpa klimatförändringen. Han ser dem också som ett tecken på vilja att skapa ett bindande klimatavtal.

Men ser man på vad som lämnats in är det både magert och diffust. EU med sin nedskärning av utsläppen på 20 procent jämfört med 1990, Norge med sina 30 till 40 procent och Japan med sin minskning på 25 procent framstår här som rena solskenshistorier.

USA talar till exempel om omkring 17 procent jämfört med 2005. Den exakta siffran klarnar när den nya klimat- lagen godkänts. Också Kanadas slutliga löfte blir beroende av den amerikanska lagen.

Med tanke på vilka ambitiösa målsättningar FN och många av organisationens medlemsländer hade inför mötet i Köpenhamn framstår löftena i januari inte ens som hygglig gröntvätt. Bättre än ingenting kanske, men långt ifrån vad som behövs för att stoppa uppvärmningen vid två grader. Löftena skapar inte heller förutsättningar för ett bindande avtal i Mexico i år.

katarina.koivisto@hbl.fi