OM NÅGOT ÅRTIONDE är det möjligt att ordet pirat inte längre betyder det som det gör i dag, nämligen sjörövare.

Piratpartier har i dag etablerat i tio västeuropeiska länder. Efter att ha samlat ihop 5 000 underskrifter infördes Finlands eget piratparti i partiregistret för två veckor sedan. Partiet har också nominerat sin första kandidat för ett politiskt val; finlandssvenska Mikael Böök ställer upp i det extraordinarie kommunalvalet i det nya Lovisa.

NYA POLITISKA partier har under årens lopp försökt etablera sig kring det man har föreställt sig vara en tydlig och enkel målgrupp - företagare, pensionärer, en gång i tiden småbrukare.

Andra har igen velat göra sig till tolk för det "bortglömda folket" för att samfällt meddela dess "verkliga mening". Rubrikmakare, statsvetare och företrädare för äldre partier har, i synnerhet när de har känt sig hotade, kallat det för populism.

Piratrörelsen har vid första påseende en reell förutsättning att bli ett fenomen som varar ett tag.

Bortom sitt äventyrliga namn riktar den nämligen in sig på ett av de grundläggande elementen i den värld vi ska leva i under de kommande 50 åren - informationen.

Det svindlar för oss alla att se hur snabbt tillgången på information har vuxit. Det har blivit tekniskt möjligt att digitalt kopiera upp den i felfria kopior. Internet har bidragit till människors bild av att den som inte är uppkopplad till informationen inte heller är en riktigt fullvärdig medborgare.

PIRATRÖRELSEN står förstås också inför samtliga utmaningar som alla andra stora, omvälvande och omtolkande folkrörelser har stått inför.

Historieskrivarna kan också en dag komma att skriva att alltsammans stupade på någonting så språkligt olyckligt som piratbegreppet.

År 2009, ska de säga, förstods detta ord som en som bordar fartyg och slår ner besättningen, eller en som säljer fejkversioner av Windowsprogram, lyxklockor och märkesjeans.

Hade piratpartierna velat vara tydligare ifråga om vad de egentligen arbetar med borde de ha kallat sig någonting i stil med informationspartier .

Piraterna säger att det inte bara handlar om åsikts- och yttrandefrihet - om den information man har eller vill sprida. Piraterna anser att man ska också ska ha fri tillgång till information man behöver - utan övervakning av myndigheter, arbetsgivare eller någon annan.

Partiet vill också att man ska få ta för sig av upphovsrättsskyddat material för eget bruk och att copyrighten till ett verk skärs ner från nuvarande minst sjuttio år till fem.

Vad författare och musiker sedan ska leva av - det har piratpartierna svårare att ha en enkel lära för.

FALLET med den svenska Pirate Bay-webbplatsen kom att bli den stora skjutsen för piratpartiet i Sverige.

I april 2009 dömde Stockholms tingsrätt personerna bakom sajten till miljonskadestånd för upphovsrättsbrott. Då hade två miljoner illegalt kopierade filer laddats upp till Pirate Bay, filmer och musik.

I den svenska svallvågen efter attacken mot allt kul man kunde ha med gratisfilerna fick det svenska piratpartiet medvind. I europarlamentsvalet fick piraterna sju procent av rösterna och en egen 49-årig informatiker från Nacka som sin första mepp.

Piratrörelsen har också fått kritik för en för smal image och ideologi. Mera samhällssyn, mera digital klasskamp skulle en kommentator i den tyska tidningen Taz vilja se.

"De är på tok för nördiga. Det är som med det mesta som kommer från Sverige, från Abba till Ikea, lite smågulligt."

SÅ HÄR rullar västvärldens oppositionshistoria framåt.

Liberala partier ville en gång sätta sin prägel på handeln. Socialisterna ville styra fabrikerna. De gröna ville styra utgående från naturen och nu vill piratrörelsen sätta informationen i centrum.

Alla rörelser har anklagats för att stjäla, förgöra och skada när de var nya. Därefter har man sagt att de saknar en helhetssyn på politiken och till sist har de andra partierna tyst snott deras idéer. Också internt kommer piratpartierna att få ta striderna om vem som realist och vem som är fundamentalist, och i vilken partifraktion. Vägen hem är mycket lång.

09-1253 244, jan-erik.andelin@hbl.fi