Är Finland i krig? Det vore i så fall för första gången på 65 år. Och eftersom också Sverige deltar i Isaf-styrkan i Afghanistan vore det för svenskarnas del första gången på 195 år.

Om Finland nu för krig bryter det till och med mot det enda undantag president Kekkonen i tiderna gjorde från sin neutralitetslinje: Finland är inte neutralt då det gäller krig och fred - Finland är för fred, mot krig.

Den som hävdar att Finland nu är ett krigförande land är Charly Salonius-Pasternak, känd forskare vid Utrikespolitiska institutet och SFP-kandidat i EU-valet i juni.

Hans gästkolumn i fredags i Helsingin Sanomat fick den utrikes- och försvarspolitiska ledningen att resa ragg. Med en mun tog utrikesminister Stubb och försvarsminister Häkämies avstånd från analysen.

Då överstelöjtnant Ahti Kurvinen, som leder den finländska styrkan i Afghanistan, på söndagskvällen i tv kommenterade den senaste incidenten med finländska och svenska soldater inblandade, kom han däremot faktiskt att säga att det hela började med att "fienden öppnade eld" .

En slentriananvändning av militärslang eller en freudiansk felsägning? Fiender har man bara i krig, inte i fredsbevarande operationer.

Det ligger mycket i Salonius-Pasternaks analys. Då Finland 2001 beslutade delta i fredsbevarandet i Afghanistan handlade det uttryckligen om fredlig återuppbyggnad sedan talibanregimen störtats.

Den 2006 grundade, Natoledda Isaf-operationen är däremot en del av "kriget mot terrorismen". Det handlar om en operation för att stötta Afghanistans regering i inbördeskriget mot talibangerillan.

Isaf är ingen klassisk fredsbevararoperation med parternas godkännande (såsom de på Cypern och Balkan eller i Mellanöstern), utan deltar alltså på den ena sidan i detta krig.

Visst är motiven goda: försvaret av mänskliga rättigheter, främjandet av demokrati, kampen mot narkotika. Men visst handlar det om krig.

Det är lätt att hålla med Salonius-Pasternak om att det vid behov bör vara möjligt att överskrida den moralisk-etiska gräns det handlar om.

Men det bör i så fall ske med öppna ögon, inte längs ett sluttande plan.

Samma debatt om Afghanistanoperationens karaktär förs i andra deltagande länder. I USA talas det redan om ett nytt Vietnam.

Senast sedan svenska soldater nu skjutit ihjäl motståndsmän talar svenska forskare och debattörer likaså om att Sverige deltar i ett krig.

Visst har Isaf-operationen FN:s mandat, men det hade USA och dess allierade också i det som i historieböckerna kallas Koreakriget.

Till saken hör ju också att både den svenska och den finländska försvarsledningen ser operationen som en nyttig övning - i krigföring. Sådan erfarenhet har vi inte fått på närmare håll, på 195 respektive 65 år, alltså.

Hittills har den del av norra Afghanistan där svenskar och finländare bär ansvar varit rätt fredlig, i motsats till den södra delen av landet.

I avsikt att sabotera president- och lokalvalet den 20 augusti trappar talibanerna nu upp sin aktivitet även i norr. Isafs avsikt är däremot god: att trygga valfriden.

De senaste dagarnas incidenter kommer tyvärr högst sannolikt att upprepas. Det är en tidsfråga när finländare såras - och när den första zinkkistan transporteras hem.

I Finland brukar vi dra lite på mun åt att vi under andra världskriget formellt stod i krig inte bara med Sovjetunionen, utan också med de allierade (dock inte USA) och genom Storbritannien med fjärran länder som Kanada, Indien och Australien.

Månne talibankrigarna vet att de nu är i krig med Finland, Makedonien, Nya Zeeland och Singapore?

09-1253 244, bjorn.mansson@hbl.fi