Säkerhetssystemen vid kärnkraftverk av den typ som Industrins Kraft TVO nu låter bygga i Olkiluoto måste förbättras.

Det eniga uttalandet kommer från finländska Strålsäkerhetscentralen Stuk, men också från motsvarande myndigheter i Frankrike och Storbritannien. Den franska kärnkraftsbyggaren Areva var för sin del inte sen att meddela att säkerhetssystemen i kraftverk av samma typ som den tredje reaktorn i Olkiluoto nu ska ses över.

Det här är bara den senaste i raden av åtgärder som Stuk tvingar Areva att vidta för att reaktorn i Olkiluoto ska bli trygg. Svetsfogar, betongkonsistens och brister i dokumentationen har lett till att bygget redan är kraftigt försenat.

Miljöorganisationen Greenpeace var efter myndigheternas ställningstagande inte sen att än en gång döma ut kärnkraften som energiform. Den tillhör det förgångna och är ingen hållbar lösning på energiproblematiken, anser organisationen.

Kärnkraften är ändå aktuellare än på länge i många länder. Behovet av att minska utsläppen av koldioxid i kombination med ett elbehov som efter recessionen igen väntas öka innebär behov av ny baskraft. Också gamla kraftverk som så små- ningom tjänar ut måste ersättas.

Därför har nu länder som historiskt förhållit sig mycket kritiskt till kärnkraften, så som till exempel Sverige, börjat diskutera den igen. Fem svenska industrier med stor energiåtgång har slagit sig samman med den statliga kraftjätten Vattenfall för att planera ett nytt kraftverk. Kärnkraft är en klar möjlighet, heter det i ett gemensamt uttalande från parterna. Biokraft är en annan möjlighet. Sverige behöver hur som helst storskalig basproduktion när de nuvarande kärnkraftverken blir utdömda.

Finland var länge det enda landet i Västeuropa som byggde ut kärnkraften. Men nu planerar både Frankrike och Storbritannien nybyggen. I Belgien, Schweiz, Spanien, Litauen, Turkiet och Polen finns ett uttalat intresse för ny kärnkraft. Till och med i Tyskland som länge planerat en avveckling, börjar attityderna till kärnkraften mjukna.

Det givna skälet till renässansen är klimatfrågorna. Det finns inte så många andra möjligheter till storskalig elproduktion som inte ger upphov till utsläpp av koldioxid.

Säkerhetsfrågorna måste ändå stå i centrum när man bygger kärnkraft. För också om produktionen är utsläppsfri så är den långt ifrån problemfri. Olyckor vid kärnkraftverk och radioaktiva utsläpp är tragedier med långvariga och till och med oöverskådliga följder. Det som hände i Tjernobyl 1986 får inte glömmas bort.

Därför kan man slå sig lite för bröstet och vara nöjd över att ett av de första tredje generationens kärnkraftverk byggs just i Finland. Visserligen har det funnits gott om problem i samband med bygget och projektet ligger nu omkring tre år efter sin ursprungliga tidtabell. Men problemen har uppdagats och efter det åtgärdats. De finländska myndigheterna med Stuk i spetsen har varit noggranna. För Areva har deras agerande kanske till och med känts överpetigt. I slutändan är det ändå en garanterad säkerhet som är det viktiga.

Erfarenheterna i Olkiluoto och myndighetskontrollen här kan andra länder som planerar mer kärnkraft nu dra nytta av. Att Areva valt att ta TVO till skiljemannadomstol för förseningarna är av liten betydelse jämfört med att säkerheten vid kärnkraftverken sätts i centrum. Förhoppningsvis har alla dragit lärdom av processen.

Katarina Koivisto

09-1253 251, katarina.koivisto @ hbl.fi