Akut, katastrof och ohållbar är tre ord som präglar den färska kartläggningen av personalsituationen på svenskspråkiga daghem längs sydkusten. Vi har hört det förr, men den här gången är kommentarerna mer sanna än någonsin tidigare.

Värst är läget i Esbo där 52 procent av barnträdgårdslärarna är obehöriga och där det är svårt att hitta någon som vill arbeta på dagis över huvud taget. Men läget är mycket svårt också på många andra orter, enligt den rapport som gjorts av Sydkustens landskapsförbund.

Lyckligtvis verkar det hårdnackade motståndet mot en permanent utbildning i södra Finland ha mjuknat. Priset för att barnträdgårdslärarfrågan gjorts till regionalpolitik har visat sig vara alltför högt.

Det arbete som daghemspersonalen gör hör till det viktigaste i samhället, men betydelsen syns varken i status eller lön. Att grundutbildningen ges endast på en ort och långt från huvudstadsregionen gör inte saken bättre. Med facit på hand ser vi att alltför få väljer att bli barnträdgårdslärare, och att största delen är österbottningar som sällan flyttar söderut med sin examen i bagaget.

Påbyggnadsalternativen som erbjuds på olika håll är som plåster på de sår som blöder mest, men de kommer aldrig att lyckas kurera patienten.

För det behövs bland annat en permanent utbildning i söder, i stil med den som Helsingfors universitet och Arcada har långtgående planer på. Idén att betona tvåspråkighet och multikulturella miljöer i utbildningen skulle dessutom fylla ett stort kompetenshål.

Det som saknas är pengarna och för dem krävs en genuin politisk vilja. Det är hög tid att inse att det inte handlar om Jakobstad eller Helsingfors, utan om både och.

09-1253 215, marit.af.bjorkesten@hbl.fi