Storyn visar inte bara att kortspel och politik har hört ihop förr, den visar också hur djupt rotade spelkorten är i vår kultur. I Europa kan kort mycket liknande dem vi använder i dag spåras ända till 1300-talet.

700 år senare har kortspelandet upplevt en ny renässans i form av nätpokern. Av de miljontals spelare som hunnit vara inblandade i pokerspel på internet uppskattas 80 procent ha gått på förlust. 10 procent har hållit sig på noll medan 10 procent har gjort vinst.

Till den sistnämnda kategorin hör definitivt inte den finska staten. De finländska nätspelarnas pengar har effektivt försvunnit från fastlandet. Antalet finländare som spelar poker på nätet beräknas uppgå till ett sexsiffrigt tal och enligt Veikkaus tjänar utländska (och ett åländskt) spelbolag 50 miljoner euro om året på att erbjuda nätspel till finländare.

Nu ska det bli ändring på det. Kultur- och idrottsminister Stefan Wallin upprepade förra veckan att han vill öppna en ny finländsk nätpokersajt, övervakad av staten.

Veikkaus är eld och lågor, och Penningautomatföreningen Ray kom förra månaden med ett uttalande om att man är beredd att börja erbjuda spel på nätet.

Kritikerna hävdar att en aktör till på nätspelsmarknaden skulle innebära ökat spelmissbruk. Det finns ett visst fog för rädslan. På grund av spelets snabba karaktär är nätpoker det penningspel som enklast gör spelare beroende och skuldsatta. Undersökningar från Sverige där pokerboomen varit ännu större visar att en fjärdedel av alla nätpokerspelare har riskabla eller problematiska spelvanor. Nätpokerspelarna är också överrepresenterade vad gäller samtal till hjälplinjer för spelberoende.

I Sverige öppnade Svenska Spel i mars 2006 världens första statligt ägda nätpokersajt. Det statliga spelbolaget fick snabbt en ansenlig marknadsandel och svenska staten har förlängt tillståndet.

Om Svenska Spels nätpoker har minskat spelandet på andra sajter är oklart. Däremot vet man att Svenska Spel lockar också andra grupper än de utländska bolagen. Fler äldre, fler kvinnor och färre singlar.

Erfarenheten i Sverige visar upp en rad positiva aspekter på statlig poker på nätet.

Det som bör vara de statliga spelbolagens huvudambition på nätpokermarknaden har Svenska Spel lyckats med, och det finns inget som säger att inte Veikkaus eller Ray kunde gå i land med samma sak: Att skapa "ansvarsfulla spelformer", med början i registreringstvång och åldersgränser.

En svensk regeringsutredning visar att de som använder det statliga alternativet har mycket mindre problem med sitt spelande än kunder hos övriga bolag.

De så kallade spelansvarsåtgärderna är populära. En klar majoritet av Svenska Spels kunder uppskattar funktioner där man måste sätta gränser för hur mycket tid man får spendera på sajten eller hur mycket pengar man får förlora. Och två tredjedelar av spelarna slutar efter att de nått sin gräns, utan att gå vidare till en annan sajt.

Det svåraste för de statliga spelbolagen att hantera är dubbelrollen i sammanhanget. Dels ska de göra reklam för sina produkter och öka intäkterna, dels ska de aktivt motarbeta spelberoendet.

Att finländarna accepterar och tycker om penningspel är klart, hela 86 procent av befolkningen har spelat på Veikkaus spel. För den klara majoriteten är spelandet en trevlig hobby som de kan hantera. Antalet spelare i Finland är stort och insatserna måttliga, i fjol i snitt fem euro per person och vecka.

Vad det gäller spelfarorna är förtroendet för Veikkaus grundmurat. Mer än två tredjedelar av finländarna anser att monopolet är ett bra sätt att förebygga problem i anknytning till penningspel.

Det förtroendet måste Veikkaus leva upp till. Varför inte också i nätpokersammanhang där statliga bolag kan gå i bräschen för spel under ansvar. I och med internet är nätpoker ett fenomen att räkna med, och en företeelse som växer på den finländska marknaden. Att låta Ray eller Veikkaus vara med och ta sin del av pengar som i vilket fall som helst sätts på spel är sund matematik, som dessutom gynnar samhällskassan. Statlig, trygg nätpoker är en välkommen idé, förutsatt att det verkligen blir ett tryggare alternativ.

CHRISTOFFER HERBERTS

09-1253 235, christoffer.herberts@hbl.fi