I sig kunde France Telecom sluka en liten operatör som Telia Sonera - det franska bolaget har en femfaldig omsättning. Men ryktena har gett upphov till kritiska kommentarer på den franska aktiemarknaden. Mången minns France Telecoms köpfeber under tiderna då IT-bubblan växte. Köpen av tyska Mobilcom och brittiska Orange förde den franska teleoperatören lika nära konkursens brant som Sonera, som satsade på tyska UMTS-licenser.

France Telecom överlevde krisen bättre eftersom man fått substans för pengarna i form av utländska bolag. Det vacklande Sonera fick däremot bara luft för sina miljarder och tvingades gå ihop med Telia för att återfå balansen.

Det som talar emot en fransk-nordisk fusion är att det inte finns särskilt stora synergieffekter att hämta. Överlappningen är liten, möjligheterna till kostadsbesparingar små. Dessutom bär France Telecom alltjämt en betungande skuldbörda efter den förra inköpsrundan. Det blir hårt för bolaget att låna 30 miljarder euro för ett företagsköp på dagens kreditmarknad.

Ett alternativ som nämns är att fransmännen betalar med egna aktier. Men varför skulle svenska och finska staten byta aktierna i sitt nordiska telekombolag mot aktier i ett franskt statskontrollerat telekombolag?

Det är ingen vettig nordisk ägarpolitik.

BJÖRN SUNDELL

09-1253 231, bjorn.sundell@hbl.fi