Moroten effektivare än piskan

Publicerad: 04/08 20:48 ›uppdaterad: 04/08 20:48

Kampen mot piratismen trappas upp - men nya upphovsrättslagar ger liten förändring i användarvanor

Brianna Lahara var bara 12 år gammal när hon blev stämd.

När det gick upp för den amerikanska skivindustrins centralorganisation RIAA att man hade stämt en lågstadieelev som bodde med sin ensamstående mamma i ett kommunalt höghus i New York kom parterna snabbt överens.

Mamma Sylvia betalade 2000 dollar och så var saken ur världen.

- Nu förstår vi att det är olagligt att dela ut musik på nätet. Brianna kommer inte att göra det mer, sade mamma.

Fyra år efter fallet Brianna har över 20000 amerikanska musikanvändare blivit stämda. Även om det hela gått mer varsamt till i Europa finns exemplen här också. Tidigare i sommar dömdes en man i Borås i Sverige till böter på 20000 kronor för att ha delat ut fyra mp3-filer på ett fildelningsnätverk.

Den nya upphovsrättslagen som trädde i kraft i Finland 2006 gör det olagligt att dela ut musik och filmer också här, och det är i dag allmänt känt att den som gör det gör sig skyldig till ett brott.

Men piratismen minskar inte. Tvärtom. Undersökningar har visat att unga finländares inställning inte har ändrats i och med den nya upphovsrättslagen, hälften sysslar med fildelning.

I veckan presenterades en ny omfattande brittisk undersökning. Resultatet är klart. Piratism är vanligare än tidigare, och kommer desstom att bli ännu mer frekvent. Och rädslan för att bli åtalad för brotten är mindre än tidigare.

Upphovsrättslagen har också hos oss blivit en modern version av förbudslagen. Symbolisk och fostrande, men ineffektiv.

Att de som gör film och musik bör få betalt för sitt jobb är klart, det är värt att jobba för skyddad upphovsrätt. Men hur gå till väga när nedladdning av musik ofrånkomligen blir allt vanligare?

EU-parlamentet tror på den hårda vägen. I april godkändes ett nytt kontroversiellt lagförslag, Ipred 2. Straffen för upphovsbrott ska bli hårdare och i straffskalan likställas med grova våldsbrott som våldtäkt.

Lagförslaget, som nu granskas vidare, gick knappt igenom i parlamentet och delade också de finländska euro-parlamentarikerna i två läger.

Anhängarna jublar över nya medel att bekämpa piratkopiering och motverka konsumentbrott, kritikerna hävdar att lagtexten är för vag och i värsta fall riskerar att kriminalisera exempelvis internetleverantörer, programutvecklare och bibliotek.

Samtidigt håller skivindustrin på att mjukna. Skivbolagen inser att de tjänar på att göra försäljningen av musik på nätet så enkel som möjligt. Orsak finns, redan i fjol nåddes första plats på den brittiska singellistan uteslutande tack vare nedladdningar och år 2010 beräknas en fjärdedel av all musik som säljs i världen vara digital.

Nätmusikgiganten Apples vd Steve Jobs skrev i våras ett öppet brev, Thoughts On Music", där han propagerade för att slopa kopieringsskyddet av nedladdningsbar musik, och det så kallade DRM kan nu vara på väg att försvinna.

Musikbranschen gör också sitt för att ta igen sviktande skivförsäljning. I år har helsingforsarna kunnat njuta av alla tiders konsertsommar, men priserna har varit högre än någonsin. En biljett till onsdagens Rolling Stones-konsert på Olympiastadion gick som mest lös på 100 euro och också för att se inomhuskonserter i Arenan har man i sommar fått hosta upp 70 euro. Musikkonsumenten betalar till slut.

Internet har förändrat ekonomiska förutsättningar och köpbeteende. Wired-chefredaktören Chris Andersons enormt uppmärksammade ekonomiska teori "The Long Tail" (boken med samma namn nu också utkommen på svenska) hävdar att 80/20-regeln nu är satt ur spel.

80 procent av försäljningen har ansetts komma från den 20 procent produkter som säljer bäst. Men med det enorma utbud av varor som finns i en internetbutik måste man också ta bredden i beaktande.

Den långa svansen" av mindre säljande produkter blir totalt större än de stora bästsäljarna. De 100000 bäst säljande boktitlarna på näthandeln Amazon står till exempel för mindre än hälften av hela försäljningsvolymen.

Teorin har ändrat på grunden för det ekonomiska och kulturella tänkandet och talar också för musikförsäljning på nätet. Utan lagerkostnader blir det digitala musikutbudet i handeln enormt, och samtidigt lättillgängligt. Med en enkel knapptryckning kan man köpa en produkt som garanterat inte blir slutsåld. Att med olika medel göra den produkten attraktivare och mer användarvänlig är branschens stora utmaning.

Att försäljningen av konkreta skivor allt mer kommer att få stå tillbaka för digital musik är klart.

Hur mycket av den musiken som det betalas för beror i slutändan lika mycket på försäljarna som på lagstiftningen.

CHRISTOFFER HERBERTS

09-1253 235, christoffer.herberts@hbl.fi