ledare

Grundskola vinnande koncept

Publicerad: 04/12 23:40 ›uppdaterad: 04/12 23:40

Utan beredskap för fler skolbarn av utländsk härkomst är det lätt hänt att Finland faller av Pisapiedestalen.

För tredje gången på sex år lyfts Finland fram som landet med världens bästa skola. Läsning, matematik och naturvetenskap; inlärningsresultat och jämlikhet - den finländska grundskolan är ett vinnande koncept.

De svaga punkterna är skillnaden i inlärningsresultat mellan pojkar och flickor, samt vantrivseln.

En tiondel av 15-åringarna i Finland vantrivs i skolan, en dubbelt större andel än i Sverige. Denna betydande minoritet klarar sig visserligen acceptabelt, men tenderar att sakna studiemotivation - och det är en allvarlig brist i dagens samhälle där livslångt lärande är förutsättningen för en framgångsrik karriär.

Från Kanada vet man att hög studiemotivation vid 15 är en god prognos för fortsatta framgångar i livet. Den nya Pisastudien visar dessutom att inlärningsresultat i naturvetenskapliga ämnen har särskilt stort samband med den enskilda elevens personliga intresse - och att det engagemanget i sin tur har samband med familjebakgrunden.

Naturvetenskapliga insikter leder till miljömedvetande och en ansvarsfull attityd till hållbar utveckling. Det är inte fy skam, så som världen ser ut i dag.

Så hur kommenterade då undervisningsminister Sari Sarkomaa (saml) OECD:s nya Pisajämförelse?

Jo, hon meddelade i går att grundutbildningen hädanefter bättre ska motsvara olika barns behov. Alla begåvningar ska stödas och individuell inlärning främjas.

Visst, men det får inte betyda att undervisningen mera än hittills ska prio-ritera bara de högpresterande eleverna, genierna. I den mån detta kan göras utan förluster i fråga om jämlikhet mellan socialgrupper och skolor är det förstås utmärkt. Den största utmaningen för skolan är just att hjälpa svaga elever till goda prestationer samtidigt som goda elever kan stimuleras att utnyttja hela sin kapacitet.

Privatskolor som komplement till grundskolenätet aviseras i regeringsprogrammet. Christoffer Grönholm vid Svenska folkskolans vänner tror att "alla skolor kommer att privatiseras" (Vbl 16.10). Tills vidare finns det ingenting som tyder på att han blir sannspådd men på undervisningsministeriet pågår en beredning som kan resultera i att tiotals privata skolor inom kort inrättas.

Frågan är om regeringen och ministern har satt fingrarna på den sjukaste punkten i det finländska skolsystemet. Är understimulerade begåvningar det mest överhängande problemet? Vore det inte mera motiverat att bereda sig på sådana förändringar i omvärlden som kan hota skolans fortsatta framgångar?

Finland kan falla av piedestalen när invandringen ökar (enligt regeringens mål) och andelen barn av utländsk härkomst i grundskolan närmar sig förhållandena i till exempel Sverige eller Danmark. Om grundskolan inte har beredskap för denna omvandling kan fallet bli stort. Överhövan mycket tid för förberedelserna finns det inte heller.

Vid OECD:s Pisasekretariat artikulerar chefsanalytikern Andreas Schleicher några frågor som Finlands undervisningsminister borde besvara: Vilket värde fäster den finländska grundskolan vid studiemotivation? Vilken uppmärksamhet fästs vid andra resultat av skolgången än ren inlärning?

Osökt leds tankarna i riktning mot den hela, sammanhållna, diversifierade skoldag som förre undervisningsministern Antti Kalliomäki (sdp) drev och som i synnerhet samlingspartiet hårt har motsatt sig.

Om uppgiften är att stärka framtidsutsikterna för underprivilegierade elever är saken ganska klar: balans mellan kunskaper, färdigheter och talanger uppnås lättast om tillfälle att utveckla de senare erbjuds inom ramen för skolans läsordning. Och den uppgiften kan inte heller samlingspartiet förneka. Också 10 procent av 15-åringarna är för många för att lämnas åt sitt öde.

För att inte tala om att risken för ett växande antal marginaliserade ungdomar ökar med invandringen - som vi inte klarar oss utan.

Svenskfinlands skolor underkastades en separat analys på basis av Pisa 2003, som lade tonvikten vid matematiken. Den här gången står naturvetenskaperna i fokus. Någon jämförelse mellan svensk- och finskspråkiga skolor är dock inte att vänta. Helsingfors universitet har veterligen ansett att det inte är mödan värt.

Tidigare har inlärningsresultaten vid svenska skolor legat något under de finska skolornas resultat.

Pisa 2006 mätte bland annat studiemotivation, miljömedvetenhet, framtidsambitioner och naturvetenskaplig kunskapsnivå bland sammanlagt drygt 4 400 15-åringar i Finland. Av dem gick 301 i svensk skola.

De nationella resultaten är inte nödvändigtvis representativa för det svenska skolväsendet den här gången heller. Men hur skillnaderna ser ut får vi aldrig veta om ingen besvärar sig med att analysera materialet.

JOHANNA WESTMAN

09-1253 254, johanna.westman@hblfi