För regissören Marcus Groth kändes det naturligt att göra nycirkus av Pippi Långstrump – inte minst för att Pippi själv ser en cirkusföreställning i Astrid Lindgrens Pippiböcker.

– Det har varit en stor utmaning, en konstnärligt inspirerande upptäcktsresa att kombinera två olika element, cirkuskonsten och teatern, till en uppsättning som bibehåller grundtanken i Astrid Lindgrens originaltext som jag uppfattar som ett mästerverk, säger Marcus Groth. Jag har velat hålla mig till originalverket så långt som möjligt för att få med alla bitarna.

– Det har också varit intressant att integrera och leka med olika element i föreställningen, att flytta på kulisser som plötsligt blir nya rum, att hänga upp linor och trapetser, att skapa cirkusnummer som berättar historier och uttrycker poetiska kvaliteter som lyfter föreställningen från ett realistiskt plan till en litet mera poetisk nivå.

– Då det gäller nycirkusformen har jag haft stor hjälp av koreografen Piotr Giro som kan nycirkus. Från dag till dag under den tid vi repeterat händer det något nytt och så ändrar vi igen på någon scen, filar på den, anpassar den till helheten. Gruppen har varit mycket tålig i detta föränderliga kaos som repetitionerna inneburit.

Också Alma Pöysti, som gör huvudrollen, anser att ensemblen är mångsidig och påpekar att nycirkusen ligger nära till hands som form eftersom det fysiska uttrycket är mycket påtagligt hos Pippi Långstrump.

– Dessutom ingår här vissa drag från Astrid Lindgrens första Pippibok, den version som refuserades men var mera rebellisk, dadaistisk, ännu galnare än den version som senare kom ut.

– Akrobatiken som ingår i uppsättningen blir ett slags fysiskt språk. Dessutom finns här helt konkret med ett rent cirkusnummer. Cirkusformen är således integrerad i berättelsen, den berättar utan ord och innehåller både jonglering, akrobatik, språngbräda och trapets.

Alma Pöysti påpekar att Pippi också är en ensam flicka.

– Pippis mamma är en ängel och pappan en borttappad sjörövare, så för att få tiden att gå hittar hon på på olika lekar medan hon uppfostrar sig själv. Hon tar oss med på en massa äventyr och i fantasivärlden träffar hon sin mamma och pappa. Hon både tänker och känner, funderar mycket och råkar ut för märkliga händelser.

Förra hösten gick Alma Pöysti regelbundet på kurs i elementär cirkusträning och fick bland annat lära sig att gå på lina och hänga i trapets.

– Jag är ingen professionell cirkusartist, så jag får ta det med ro, efter bästa förmåga, som skådespelare. Men det har varit superintressant att utmana sig själv, att kunna gå vidare med det man har i bagaget av den fysiska utbildningen vid Teaterhögskolan, att kombinera olika möjligheter.

I ensemblen ingår också utbildade cirkusartister, bland dem Matleena Laine som har specialiserat sig på trapets.

– Jag har alltid varit intresserad av att stå på scen och har en bakgrund i gruppgymnasti. När jag såg nycirkus insåg jag att det var min grej och sökte mig till cirkusskolan i Lahtis. Efter utbildningen i Lahtis kom jag in på Dans- och Nycirkushögskolan i Stockholm 2005. Alla de fem cirkusartister som är med i Pippiföreställningen gick på samma årskurs i Stockholm.

– Det är en otrolig rikedom att kunna göra olika saker, att kombinera teater, dans och nycirkus, framhåller Matleena Laine. Tidigare har ju cirkuskonsten varit kopplad till familjer där familjemedlemmarna börjat jobba med den redan som barn och så att säga fötts in i cirkusen. Men nycirkusen och cirkusutbildningen ger en möjlighet för den intresserade att skola sig också som vuxen. Och här jobbar man på ett lite annorlunda sätt. Man flyttar sig bort från ett realistiskt plan till en fantasivärld. Nycirkus uttrycker helt enkelt sådant som inte går att beskriva med ord.

Enligt Alma Pöysti blir nycirkusundervisningen aktuell på Teaterhögskolan i Helsingfors.

– Nycirkusen, som i tiden startade i Frankrike och har etablerat sig starkt ute i Europa, kommer att få lokaler i Södervik. Dessutom planeras en egen utbildning inom nycirkus på Teaterhögskolan i Helsingfors..

Nycirkusen, som alltså kombinerar cirkuselement utan levande djur med teaterelement, det vill säga en berättelse inklusive repliker, har också tack vare olika grupper funnits här i Finland en längre tid men etablerar sig nu för första gången på en institutionsteater.

– Publiken kommer nog att bli överraskad då den får se Pippiföreställningen, säger Alma Pöysti.

– Tolkningen finns redan i Pippiboken, konstaterar Marcus Groth. Resten överlämnar jag åt publiken

Elisabeth Nordgren

elisabeth.nordgren@hbl.fi

Pippi Långstrump har premiär på Svenska Teatern 20.3.