I helgen gick Kiasmas första chef Tuula Arkio ut med att museet för nutidskonst är i kris. Enligt henne har Kiasma tappat greppet om sin uppgift och samtidigt förlorat greppet om samtidskonsten. Arkio, som i dag är ordförande för konstföreningen Pro Arte, menar att museet under de senaste åren inte förmått blicka framåt eller lyfta fram den konst som är nyskapande och ofta befinner sig i marginalen.

Arkio säger också att Kiasma tappat sina besökare och att museet borde satsa på att locka dem som är under trettiofem.

– Kritiken är lätt att bemöta, eftersom den bygger på felaktiga faktauppgifter, ger museets avgående chef Berndt Arell igen.

– I själva verket är det under Arkios tid som chef som besökarna blev färre. Tittar man på statistiken så visar åren 1998-2006 en tydligt sjunkande kurva, säger han.

Efter en nedförsbacke skjuter faktiskt statistiken i höjden igen år 2006. Det året bjöd Kiasma på ARS och då strömmade besökarna till. Ser man på årets siffra så är den aningen lägre än fjolårets. Tittar man på en färsk gallup från TNS Gallup är över hälften av besökarna under trettiofem år.

Från grupper till enskilda

Arells chefsperiod på Kiasma inleddes år 2007.

– Just då fick vi en större utredning om besökarsiffror och om publikens uppfattning om utställningarna på olika museer. I den undersökningen bad man besökare berätta vad de kom ihåg från olika utställningar. Det visade sig att folk kom ihåg vilken konstnärs verk de sett på alla andra museer utom på Kiasma. Där hade de sett "nutidskonst" eller "modern konst".

Arell säger att han läste undersökningen som en första varningssignal.

– Och då började vi arbeta med enskilda konstnärer i stället för med grupper. De tidigare cheferna byggde kring ett tema med flera konstnärer, men eftersom undersökningen visade att publiken inte kom ihåg utställningarna tänkte vi om.

Arell välkomnar diskussionen om Kiasmas framtida linje och uppgift nu när en ny chef ska ta vid, men ber också kritikerna titta på budgetsiffrorna.

– Under Tuula Arkios period som chef var budgeten mycket större än i dag. I dag har museet tappat 60 procent av den summa man hade i början. Vi har alltså haft mindre pengar att tillgå än vad Arkio hade.

Kontakt utåt eller inte?

Omständigheterna kring Kiasma har ändrats också på annat sätt. När museet startade verksamheten hade till exempel Tennispalatset, som öppnades 1999, ännu inte etablerat sig som en konkurrent. Emma, museet för modern konst, öppnades 2002 i Esbo.

Lars Nittve , chef för Moderna museet i Stockholm, har skrivit att ett modernt museum i 2000-talets början ska vara en öppen samtidsarena och en spanare. Han talar om att man bör vara snabbfotad, djärv och arbeta i nära samspel med konstnärerna.

Arell säger att Kiasmas uppgift är att vara mer än en utställning.

– Museet ska vara en del av det som skapas och möjliggöra nutidskonsten. Man jobbar med konstnärerna. När det gäller nutidskonst finns konstverket oftast inte ens i det skede som man bestämmer om utställningen..

Arkio säger att till exempel cheferna från Moderna museet förr kom för att med avund beundra Kiasma, men att de tiderna är förbi.

Arell kontrar med att samarbetet utåt inte alls har stannat av.

– Tillsammans med Moderna gör vi till exempel en utställning med en finsk konstnär om två år. Vem det är vill jag inte avslöja just nu, men utställningen visas både i Helsingfors och i Stockholm.

Hellre lots än kapten

Arkio beskriver Kiasma i dag som en skuta utan kapten.

– Mitt sätt att leda är snarare att vara lots än kapten. Det här är kanske en generationsfråga. Jag har gett mina kolleger utrymme i stället för att göra allt själv. Då kanske man inte får samma skärpa som om bara en fattar beslut.

Arell har redan tidigare kritiserat det snäva svängrum Kiasma har som en del av Statens konstmuseum och sagt att man utan möjlighet till snabba beslut har missat viktiga utställningar och att Kiasma inte borde vara ett slutet statligt verk, utan få en specialställning som skulle möjliggöra snabbare beslut kring verksamheten än vad man kan ta i dag.

Annika Rentola

annika.rentola@hbl.fi

Fem-i-topp

År 2008 hade de professionellt administrerade museerna 5,1 miljoner besökare, vilket är 12 procent fler än året innan. Kiasma finns bland de fem som lockade mest publik.

1. Ateneum, Helsingfors, 256 650 besökare.
2. Kiasma, Helsingfors, 193 858 besökare.
3. Naturhistoriska museet, Helsingfors, 186 120 besökare.
4. Emma, Esbo, 146 000 besökare.
5. Åbo slott och historiska museum, Åbo, 109 700 besökare.
Källa: Museiverket.