James Ensor 1860–1949
Utställning på Musée d’Orsay i Paris. Till 4.2.2010.

Det speciella med James Ensor är att han skapade en helt egen värld av bisarra figurer som på en gång är skräckinjagande och visionära. I sina unga år, kring de tjugo, kommer Ensor in i en väldigt föränderlig konstvärld som behärskas av impressionism, fin de siècle-stämningar och symbolism. Det är en tid då mycket händer, gamla idiom ändras i samma takt som det gamla samhället långsamt håller på att förvittra. Något som även mycket tydligt kan avläsas i hans måleri och teckningar.

Framför allt är James Ensor bekant för sina speciella maskeradfigurer och skelett som på ett ovanligt och rätt brutalt sätt tolkade den ångest som låg i tiden. Genom det kom han att förebåda mycket inom den konst som höll på att ta form i tiden, framför allt expressionismen och surrealismen. Man kan rentav påstå att han föregrep Freud. Men eftersom han var belgare och befann sig en aning vid sidan om händelsernas centrum kom han egentligen aldrig att bli en stor påverkare inom konsten. Det är nu i efterhand, med facit på hand, som man kan tillåta sig spekulera över hur pass visionär han egentligen var i sin konst. Han uppfattas allmänt som en mysteriös figur och som ett original av stora mått. Somliga anser till och med att han inte var vid sunda vätskor.
Ta bara hans många självporträtt i vilka han målar in sig själv i en mängd bisarra roller. Ofta som skelett eller som Kristus. En av hans mest kända målningar visar honom som Kristus tågande in i Bryssel på en åsna.

Mormors butik

James Ensor föddes 1860 och växte upp i den lilla belgiska kuststaden Oost­ende, som son till en engelsk baron och dottern till en belgisk handelsman. Det är symptomatiskt med tanke på Ensors konst att morföräldrarna drev en butik som sålde kurio­sa, bland annat karnevalsmasker, snäckor, exotiska vapen och andra föremål. I butiken fanns också papegojor och en apa och Ensor har berättat vilken oerhörd källa till inspiration hans mormors butik var.

Det innebär att den blivande konstnären växte upp i en ovanlig miljö som kom att stimulera hans fantasi och påverka hans drömmar. Det är helt klart att den här miljön präglade honom för livet. Med sin egen konst kom Ensor på sätt och vis att fortsätta den här traditionen och öppna en egen kuriosabutik.

Konstnären trivdes väldigt bra i den lilla badorten vid kusten där han bodde tillbakadragen hela sitt liv, med undantag för korta vistelser i bland annat Bryssel. Det hörde till sederna i Oostende att årligen fira den begynnande fastan med upptåg och granna karnevaler.

Icke desto mindre inleder Ensor sin karriär som målare med att göra stillsamma och traditionella interiörer från hemmet med personer som satt och läste eller åt vid ett bord. Men i samma veva kunde han utan att blinka måla ett skelett sittande i en fåtölj som om ingenting hade hänt. Ju äldre konstnären blev desto mer kom han att ägna sig åt sina bisarra och morbida motiv. Han reagerade framför allt mot etablissemanget och målade starka nidbilder av prästerskapet och kungligheterna. Han drev också med poliser och läkare. Ofta placerade han sig själv i händelsernas centrum som offer för deras maktutövning.

Outsider och särling

I unga år beundrade Ensor en lång rad äldre konstnärer och kopierade verk ur konsthistorien. Till hans husgudar hörde till exempel Delacroix, Monet och Goya. Man kan i hans visionära bilder också se influenser från Daumier, William Blake och Turner. Ensor ägnade sig hela sitt liv också åt att teckna, och speciellt på teckningarna tillåter han sig otroliga extravaganser, bland annat genom att travestera religiö­sa motiv.
Under hela sin tid var James Ensor en outsider och en särling som stod på kant med mycket och många i samhället. Han deltog visserligen i utställningar bland annat i Paris och gjorde sig ett namn kring sekelskiftet. I dag känner mången till honom men få vet hur han egentligen målade, hur uttalat vild han var i sin konst. Utställningen på Musée d’Orsay, som tidigare visats i New York, kastar ett välbehövligt ljus över detta och plockar fram Ensor som en av modernismens viktiga påskyndare.

Dan Sundell
dan.sundell@hbl.fi