Snöbollen sattes i rullning i lördags. Professor Mikko Salaspuro från Helsingfors universitet gick i Turun Sanomat ut med nyheten att han funnit oroväckande höga halter av det carcinogena ämnet acetaldehyd i bland annat yoghurt och purémat för barn.

Nu rasar debatten på internet om huruvida inhemska mejeriföretag borde acetaldehyd-märka sina produkter..

Men på Livsmedelssäkerhetsverket Evira skjuter man skarpt ned den påstådda cancerrisken..

- Det finns ännu inga belägg för att acetaldehyd i livsmedel är cancerframkallande, säger överinspektör Ulla Karlström.

Enligt Ulla Karlström finns ämnet naturligt i flera livsmedel. Det verkar som att ämnet omvandlas i matsmältningssystemet så att det inte är skadligt för människan..

Den acetaldehyd man får i sig via alkohol och tobak förvandlas däremot inte i magen utan upptas av kroppen via saliven. Därför utgör både tobak och stora mängder alkohol en risk för cancer i magen eller matstrupen.

Karlström vill inte ta ställning till om forskaren bakom påståendet, Mikko Salaspuro, är tillförlitlig eftersom han sitter i styrelsen för företaget Biohit som vetenskaplig rådgivare. Om ett par månader börjar Biohit sälja preparatet Acetium som sägs ta kål på acetaldehyd i magen..

- Det är fullt möjligt att han kommit till bra resultat, men dessa tillhör hans egen forskning så Evira kan inte ta ställning till resultaten, säger hon.

När nyheten om kapseln Acetium släpptes förra veckan gav den upphov till en sådan reaktion på börsen att Biohit kallades "nya Nokia" i Hbl. På ett dygn steg aktien från 1,55 till över 4,40 varefter den rasade ner till under tre euro.

Alkoholkänsliga asiater

I intervjun för Turun Sanomat hänvisar Salaspuro till Interationella cancerforskningsintitutets (IARC) beslut att höja klassificeringen av acetaldehyd från Grupp 2 till Grupp 1 i fråga om cancerrisk..

Men enligt Kimmo Peltonen, professor på Eviras forskningsenhet för kemi och toxikologi, gäller beslutet endast acetaldehyd i alkohol. Den forskning som beslutet grundar sig på undersökte alkoholkänsliga asiater som dricker så mycket att de klassas som storkonsumenter, och därmed får i sig en försvarlig mängd både alkohol och acetaldehyd.

- Personer som har ett visst genom är mycket mottagliga för acetaldehydens skadeverkningar. Detta genom förekommer i Östasien och orsakar låg tolerans mot alkohol, bland annat rodnar man kraftigt och berusas snabbt. Därför reagerar dessa asiater kraftigt på både alkohol och acetaldehyd. Genomet är oerhört sällsynt i Europa, säger Peltonen.

Han påpekar också att det inte precis är någon nyhet att alkohol och tobak är cancerframkallande..

- Alla alkoholdrycker tillhör samma riskgrupp som acetaldehyd, Grupp 1..

Ulla Karlström har följt med den debatt som blossat upp på internet.

- En del tycks ha fått uppfattningen att livsmedelsindustrin sprutar in acetaldehyd i mat som fruktpuré och yoghurt. Det är inte sant. Acetaldehyd förekommer naturligt i t.ex. äpplen och därför innehåller naturligtvis också äppelpuré acetaldehyd. Ämnet används också ibland som smakämne men bara i ytterst små mängder, eftersom maten annars får en skarp bitter smak, säger Karlström.

Säljer cancerhämmande preparat

Vad säger forskaren själv då?

Professor Mikko Salaspuro svarar jäktad att han under dagen blivit uppringd av flera oroliga föräldrar.

Vad säger du till dem?

- Att vi inget vet med säkerhet men att det är bra att vara försiktig..

På Evira sägs det att varningen endast gäller alkohol. Varför talar du om yoghurt och äpplen?.

- Det spelar ingen roll hur man får i sig ämnet. Alkohol råkar bara innehålla stora mängder acetaldehyd, och därför utgår man från alkoholforskningen. Jag vill också poängtera att Evira inte underökt ämnet alls, medan vår forskningsgrupp undersökt saken i 30 år.

Du hänvisar till en forskning där den avgörande faktorn för korrelation är att samplet är alkoholkänsliga asiater med stor alkoholkonsumtion. Kan man då dra en rak linje till vanliga finländare?

- Det finns ett klart samband mellan cancerrisk, alkohol och acetaldehyd. Ju mer man utsätts för acetaldehyd, desto större cancerrisk. Asiaterna är speciellt mottagliga och därför lämpliga att undersöka.

Preparetet Acetium som du forskat fram klassas inte som läkemedel. Vad är det?

- Det är ett "medical device", alltså en vanlig aminosyra som tack vare en speciell kapsel släpps ut i magsäcken där den kan binda acetaldehyd. I vanliga fall frigörs aminosyror först i tarmen. Det riktar sig till personer med syralös mage eller atrofisk gastrit men kan användas av andra också..

Maja-Stina Andersson

maja-stina.andersson@hbl.fi