År 2000 dog 1 573 finländare i alkoholskador. Bara sju år senare hade antalet ökat med 611 och gjort alkoholen till den vanligaste dödsorsaken i arbetsför ålder. Den största enskilda diagnosen var levercirrhos, alltså skrumplever. Under de sju åren hade fallen dubblerats.

- Det förvånade oss. Konsumtionen av alkohol har ju inte ökat lika mycket, säger Thomas Karlsson, alkoholforskare på Institutet för hälsa och välfärd.

I går publicerades hans nya pamflett om alkoholsituationen i Finland. Det är inte särskilt uppmuntrande läsning. Till exempel har vi nu för första gången gått förbi Danmark.

Det är ju ett land med friare alkoholmarknad och en annan tradition. Varför gick vi förbi dem?

- Det är en bra fråga. Vår konsumtion har stigit stabilt sedan 90-talets lågkonjunktur. Vi har tagit till oss den mellaneuropeiska vinkulturen, men utan att pruta på supkulturen. Vi adderar alltså nya dryckesvanor på vår gamla.

År 1990 drack medelfinländaren cirka fyra liter vin. År 2008 var siffran över nio liter. Mellanölen har också ökat liksom cidern medan starkölen har tappat rejält. Starkspriten hade sin topp 1990, sjönk sedan rätt kraftigt under lågkonjunkturen och steg sedan kraftigt år 2004.

Förklaringen är, enligt Thomas Karlsson, den skattesänkning som Matti Vanhanens (C) förra regering drev igenom. Men det var flera faktorer som sammanföll.

- Införselgränserna slopades mellan EU-länderna. Samtidigt blev Estland ett EU-land.

Det blev plötsligt möjligt att åka till Tallinn och lasta bilen proppfull - så länge man lyckas övertyga tulltjänstemännen om att dryckerna ska avnjutas på till exempel en 50-årsfest. Samtidigt sänktes alltså skatten med 33 procent, främst på starkvaror.

- Skattesänkningen drabbade de mest sårbara, de som var på gränsen att få levercirrhos. Det kan förklara den branta ökningen, säger Thomas Karlsson.

Efter den stora sänkningen har skatten höjts två gånger, och i oktober sker det en tredje gång.

- Då blir vin och öl lika hårt beskattat som innan sänkningen. Men starkspriten förblir lite billigare.

Thomas Karlsson tror därför på minskad konsumtion vid nästa avstämning.

- Högre pris kombineras med lägre köpkraft under lågkonjunkturen. Det sänker säkert konsumtionen. Tills ekonomin börjar gå bättre igen.

Men det behöver inte nödvändigtvis barka utför igen. Från 1999 och framåt syns en ny nykterhetstrend bland skolungdomar. Andelen helt nyktra 16-åriga pojkar har till exempel dubblerats. Thomas Karlsson tror att attitydförändringen bottnar i en avsky mot det offentliga härjandet som pågick mellan 1995 och 2003 när öppet drickande var tillåtet överallt, inte bara i parker.

Men han kan inte sia i framtidens konsumtionssiffror.

- Vi hoppas att de ska bli så låga som möjligt. Men ingen vet. Den som för 20 år sedan hade sagt att vi når dagens höga nivåer hade stämplats som stolle.

MARCUS LILLKVIST

09-1253 344, marcus.lillkvist@hbl.fi

FAKTA/Dricker du för mycket?

:: Friska, vuxna kvinnor räknas som riskkonsumenter av alkohol om de dricker fler än fem alkoholportioner per gång eller över 16 portioner i veckan. För män är gränsen sju portioner per gång eller 24 portioner i veckan.

:: För dem som är över 65 år är gränsen betydligt lägre: två portioner per gång eller högst sju portioner per vecka.

:: Konsumerar man mer alkohol än så utsätter man både sin hälsa och sina människorelationer för risker.

:: En alkoholportion innehåller ungefär 12 gram ren alkohol. Som en portion räknas alltså 0,33 liter öl, 12 centiliter vin, 8 centiliter starkvin eller 4 centiliter starksprit (40%).

Källa: Förbundet för sund livsstil