– Den här lagen stiftas inte för eller på uppdrag av Nokia även om den kallas för Lex Nokia i offentligheten. Den stiftas för att klargöra nuvarande lagstiftning och förbättra arbetstagarnas ställning.

Det förklarade kommunikationsminister Suvi Lindén (Saml) inför en ilsken opposition då riksdagen på tisdagen inledde slutbehandlingen av den omtvistade dataskyddslagen för elektronisk kommunikation. Hon underströk att ingen får några nya rättigheter, utan tvärtom ställs nu klara villkor för vad arbetsgivarna får göra med de anställdas e-post.

Dålig lag, usel korrigering

Riksdagen är i princip enig om att dataskyddslagen från år 2004 måste skrivas om eftersom den ger rum för tolkningar, men oppositionen anser att också de nya formuleringarna ger arbetsgivarna alltför stort spelrum och att datasekretessen är i fara.

– En dålig lag korrigeras på ett uselt sätt. Det sägs ju redan i motiveringarna i regeringspropositionen att lagen öppnar möjligheter för missbruk och just här ligger biffen, påpekade kommunikationsministern i den förra regeringen Susanna Huovinen (SDP).

Oppositionen kritiserar också lagen för att sammanslutningar som bibliotek och universitet fortfarande ska ha rätt till identifikationsuppgifter om datatrafiken under vissa villkor. Centerns Markku Laukkanen tycker emellertid att det är bra bland annat med tanken på barnen.

– Det är en grundrättighet att kunna röra sig tryggt på nätet. Vi kunde kalla den nya lagen för Lex Bibliotek lika väl som Lex Nokia eftersom den tvingar alla att se över informationssäkerheten.

Enligt Laukkanen betyder lagen att alla barn ska kunna använda bibliotekens datorer utan risk för att landa på någonting som definitivt inte är avsett för deras ögon.

I den nuvarande dataskyddslagen för e-post ges arbetsgivarna rätt till identifikationsuppgifterna för datatrafiken vid misstanke om till exempel industrispionage men inga villkor ställs. I den nya lagen ställs en rad villkor och paragrafen om när identifikationsuppgifter kan lämnas ut har svällt från 4,5 rader i gällande lag till cirka 150 rader i regeringspropositionen.

Mera resurser för koll

Kommunikationsminister Suvi Lindén antog i debatten på tisdagen att många arbetsgivare i dag har tillgång till och till och med hanterar identifikationsuppgifter medvetet eller omedvetet men med den nya lagen vet de var gränsen går. Dataombudsmannens kansli ska också få mera resurser för att hålla koll på att lagen följs och att arbetsgivarna inte ges tillgång till identifikationsuppgifter utan väldigt vägande skäl.

Vänsteroppositionen förutsätter i varje fall att rätten till identifikationsuppgifter begränsas betydligt mer än vad regeringen föreslår och De gröna är inne på samma linje.

– Lagen ska omfatta bara de arbetstagare som hanterar företagshemligheter och bygga på frivillighet, ansåg socialdemokraternas Antti Vuolanne.

Riksdagen röstar på onsdagen om innehållet i lagen.

ANNE SUOMINEN

09-1253 337, anne.suominen@hbl.fi