Uleåborg Sedan i höstas har projektchef Esa Räisänen på TE-centralen aktivt följt SVT:s nyhetssändningar för att väcka liv i slumrande språkkunskaper. Anna-Liisa Hietala, som jobbar med arbetskraftstjänster, rattar gärna in svenskspråkiga radioprogram. Företagsutvecklaren Marja-Liisa Kivilompolo läser svenskösterbottniska tidningar.

Utifrån budet som kom i somras - Mellersta Österbotten hänförs norrut i regionförvaltningsreformen - gjorde Hietala upp budget och strategi för 2010. Det slutliga beslutet som kom i november var därför en besvikelse för henne. NTM-centralen i Uleåborg, det vill säga den nya myndigheten närings-, trafik- och miljöcentralen, blir enspråkigt finsk.

Annars tar tjänstemännen, åtminstone inte offentligt, ställning till valet av Vasa för Mellersta Österbottens del.

- Vi bara väntar och tar emot det som kommer, säger Kivilompolo.

TE-centralens chef Leila Helaakoski medger ändå att hon är förvånad.

- Jag förstår inte hur det kunde bli en sådan språkfråga. I början sa vi att vi gärna ger service på svenska. Men när man tog till den tyngsta arsenalen, grundlagen och justitiekanslern, kunde vi ha kastat in handduken och sagt att vi inte samarbetar med Mellersta Österbotten.

Men Helaakoski utgår från att det finns synergier mellan de två landskapen som hör till samma stödområde..

- Både i mellersta och norra Österbotten är företagen små.

NTM-centralen ska därför hjälpa företagarna att skapa nätverk, anser hon och håller Karlebys dörr norrut öppen.

"Språkkunskaperna finns"

Enligt den allmänna uppfattningen i Uleåborg är spelet ännu inte förlorat. I sommar kan servicen på svenska utredas en andra gång. Då ska Räisänen, Hietala, Kivilompolo och deras 350 kolleger ha getts en chans att förkovra sig i svenska.

Helaakoski tror inte på masskurser. Hon vill skräddarsy språkundervisningen i form av intensivkurser och språkbad.

- Hälften av de anställda på NTM-centralen har en högre högskoleexamen. Språkkunskaperna finns men många har inte behövt dem på tjugo år.

Om Norra Österbottens NTM-central blir en tvåspråkig myndighet är det svenskan som vinner, resonerar hon.

- Vi ser det som en chans att stärka svenskans ställning. När vi rekryterar folk har vi mellan femtio och hundra sökande. Om flytande svenska är ett krav ökar intresset för språket.

Stötestenen ur hennes synvinkel sett är hur språkundervisningen ska finansieras. När Hbl ringer upp Kiviniemis stab säger en medarbetare att statsrådet har bestämt att språkkunskaperna i Uleåborg ska sättas i skick inför sommaren men att det är en fråga om normal arbetsplatsorganisering, det vill säga att cheferna ska se till att resultat uppnås.

Men enligt Helaakoski kan undervisningen de facto utebli om man inte får något stöd. Hon hinner ta itu med frågan först efter årsskiftet eftersom det varit så mycket med den nya organisationen.

Först måste de individuella behoven kartläggas. Marja-Liisa Kivilompolo som talar flytande svenska vill till exempel lära sig specialvokabulär. En del finns på de egna webbsidorna men hon skulle gärna sitta en vecka med en svenskspråkig företagsutvecklare i Vasa.

Esa Räisänen som har bott i Norge vill få en chans att prata, helst utan att andra finskspråkiga är närvarande.

- Då lär man sig bäst.

De säger sig ha tiotals kolleger som är lika intresserade av att uppgradera sina kunskaper i svenska.

Turerna kring Karlebysvenskarna har fått åtminstone Räisänen att i viss mån ändra sin uppfattning om finlandssvenskarna.

- Jag har alltid vetat att det finns en svenskspråkig minoritet. Nu har jag insett att det är en stark minoritet som håller hårt fast vid sina rättigheter.

Vilket enligt honom bara är positivt. Han är också positiv när det gäller en framtid för mellersta och norra Österbotten.

- Vi hittar en lösning bara vi vill.

Men varken Folktingsordföranden Anna-Maja Henriksson (SFP) eller direktören för TE-centralen i Vasa, Kaj Suomela , tror att Uleåborgs chanser är speciellt stora.

- Möjligheten att de får det på rätt köl är minimal, säger Suomela.

- För att kunna ändra på beslutet ska man kunna bevisa att de språkliga rättigheterna tryggas på bästa möjliga sätt. Man ska alltså vara på minst samma nivå som i Vasa, säger Henriksson.

Snabbutredningen av det södra alternativet visade att hälften av personalen på NTM-centralen i Österbotten är svenskspråkig och att sju av tio är tvåspråkiga. Oberoende av hur det går är svenskan en vinnare, enligt Henriksson.

- Om intensivkurserna fungerar så bra har svenskan betydligt färre problem i framtiden. Vi är de första att gratulera om de lyckas med det konststycket.

Anna Back

06-3121 385, anna.back@hbl.fi