– I Finland kan man fortfarande hylla Hitlers vapenbroder Mannerheim. Det här är någonting unikt i Europa. I Tyskland finns det ingen staty över Hitler och i Italien är det inte politiskt möjligt att resa en ryttarstaty över Mussolini, säger Arnstad i en intervju för Radio Sisu.
Enligt Henrik Arnstad förenade Mannerheim Finlands folk under vinterkriget, men han är också ansvarig till att Finland drogs in i fortsättningskriget. Arnstad anser att Finland inte hade behövt gå med i fortsättningskriget på Hitlers sida, utan hade kunnat ställa sig vid sidan av kriget på olika sätt.
Finland hade enligt honom kunnat handla på samma sätt som Sverige.
– Finland kunde ha hjälp Tyskland genom att tillåta trupptransporter och skickat frivilliga till den tyska krigsmakten, men inte aktivt gått in med reguljära trupper i kriget.
En annan möjlighet hade varit att gå med i fortsättningskriget, men nöjt sig med att återerövra de områden som Finland förlorade efter vinterkriget.
– Den lösningen hade accepterats av både Adolf Hitler och inte minst av Josef Stalin, som föreslår den här lösningen för Finland i augusti 1941. Det är en fredspropå som ignoreras av den finska regeringen, säger Arnstad.
Henrik Arnstad har i höst kommit ut med boken ”Skyldig till skuld” där han gör en europeisk resa i Nazitysklands skugga. Boken handlar om Europas före detta axelmakter och deras hantering av sin historia.
När Henrik Arnstad 2006 gav ut boken ”Spelaren Christian Günther” möttes hans slutsatser om Finlands roll i andra världskriget med hård kritik. Arnstad kritiserades för att han inte använde några källhänvisningar. Därför var det svårt att förstå hur han drog sina slutsatser. Kritikerna riktade också in sig på att han inte förstår finska och att han därför inte kan ta del av största delen av den historieforskning som gjorts om Finlands roll i kriget.
Markus West
markus.west@hbl.fi