Studeranden Janna Rancken är trött på att kallas oengagerad och oinsatt av alla dem som förfasar sig över det sjunkande valdeltagandet.

Att inte rösta är också ett ställningstagande, menar hon.

– Det finns andra sätt att påverka. Jag vill representera mig själv i ett system där jag kan göra det. Min erfarenhet från till exempel ockuperade hus är att det funkar bra att besluta gemensamt om gemensamma frågor. Det behövs ingen hierarki, säger Rancken.

Trygghet

För Mats Löfström är frågan om att rösta enkel - jätteenkel. Själv är han förbundssekreterare för Svensk Ungdom och kandidat i kommunalvalet.

– Det handlar om att påverka det samhälle man bor i. Och det måste finnas ett samhälle med vissa normer och regler, en rättsstat med trygghet för var och en. Det finns alltid makt och någon som är beredd att ta den. De länder i världen som inte har demokrati är oftast diktaturer.

– Tvärtom! Trygghet för mig finns i små grupper där alla litar på varandra och är med om att fatta besluten. Det är både tryggare och mer demokratiskt, tycker Rancken.

Stadsdelsnämnder

Men alla kan inte vara med och fatta besluten i en halvmiljonstad. Det behövs de som administrerar och ser till att allt fungerar, säger Löfström. Rancken håller med om att det inte fungerar.

– Därför borde samhället och staden spjälkas upp i mindre grupper. Och vi måste återgå till ett enklare liv som tar mer hänsyn till miljön. Då behövs inte heller så mycket administrerande.

– Vi skall definitivt ta ned beslutsfattandet till en lägre nivå, det är viktigt att folk är medvetna om vad som sker i politiken och att det förs en aktiv dialog. Stadsdelsnämnder kunde vara en bra idé. Men vem tar hand om kollektivtrafiken, skolorna och hälsovården om vi inte har politiker och administratörer?

Medan Löfström vill påverka samhället genom politiken vill Rancken påverka genom sina personliga val. Som vegan använder hon inga produkter som härstammar från djurriket, hon försvarar djurens rättigheter och ockuperar hus. Men samhället sätter käppar i hjulet för hennes politiska aktivitet - som bäst har hon sju åtal på nacken.

Eftersom Rancken inte stöder det politiska systemet behöver hon inte heller respektera de lagar det stiftar, resonerar hon.

Löfström tycker egentligen inte att det finns någon motsättning mellan rådande samhällsstrukturer och att leva ekologiskt och kollektivistiskt.

Det kan man göra nu också - utan att bryta mot lagen.

– Men vi behöver fler åtgärder som gör det lättare att välja hur man lever: mera cykelvägar till exempel och utbyggd kollektivtrafik. Och stadens tomma fastigheter kunde gärna ställas till ungas förfogande oftare, husockupanterna har en poäng även om jag inte försvarar ockupation i sig.

I Ranckens vision betalar ingen skatt eftersom det inte finns några strukturer att upprätthålla. Omsorgen om nästan bygger på frivillighet och ansvarskänsla. Men Löfström litar inte på att människorna är så osjälviska som det kräver.

– Det finns nog mycket som tyder på att folk är beredda att ta mer än de ger.

– Men kan inte det bero just på de rådande strukturerna? föreslår Rancken.

Men nu är nu och strukturerna är vad de är - skulle det då ändå inte vara bättre att välja mellan pest och kolera och ta sig till vallokalen den 26 oktober?

– Nej. Jag vill inte spela med i regler jag inte accepterar, säger Rancken.

JENNY BÄCK

09-1253 239, jenny.back@hbl.fi